”Den som vill leva i fred måste satsa på att rusta upp”

NÄR RYSSLAND inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina den 24 februari 2022 blev Joakim Paasikivi, då lärare vid svenska Försvarshögskolan, känd i Sverige och Finland över en natt. Sedan dess har Paasikivi haft fullt upp med att kommentera och analysera krigets utveckling i medierna.

Numera är han pensionerad från Försvarshögskolan men anställd som geopolitisk rådgivare för en advokatbyrå. Han är eftertraktad som föreläsare också i Finland och den här intervjun görs under ett frukostsamtal mellan honom och Europaparlamentarikern Anna-Maja Henriksson. Ett par dagar tidigare har Péter Magyar segrat i det ungerska parlamentsvalet, vilket har firats i Europa och inte minst i Bryssel.

– Valresultatet har större betydelse än man skulle kunna tro, säger Anna-Maja Henriksson.

– Nu är Vladimir Putins direkta kontakt med Bryssel bruten, konstaterar hon och syftar på avslöjandet om att Ungerns förre utrikesminister underrättade Kreml om vad som sades under konfidentiella samtal i Bryssel.

Joakim Paasikivi lyfter fram Péter Magyars personlighet.

Magyar är inte woke, han är en högerman som är Europavänlig. Och relationen till USA är intressant.

– Vicepresident JD Vance kampanjade för Viktor Orbán i Budapest men det ledde till att Orbáns popularitet sjönk snarare än steg. Det ungerska valet blev en jätteförlust för både Putin och Donald Trump men det blir svårare för Putin att hitta på något nytt.

Hur tror ni att Ryssland agerar nu?

– Det ryska projektet är att förändra världen och det består. Ryssarna försöker hitta extrema partier var de än finns. Drömmen för Ryssland är att vinna kriget, inte att utkämpa det, säger Joakim Paasikivi.

VAD GÄLLER rysk påverkan på kommande europeiska val riktas blickarna mot det franska presidentvalet. Emmanuel Macrons efterträdare väljs i april 2027 och det är oklart om högernationalisten Marine Le Pen tillåts ställa upp. Detta beror på att Le Pen dömdes för förskingring 2025. Huruvida Le Pen får kandidera eller inte ska avgöras i en fransk domstol.

– Jag tror att Ryssland kommer att försöka påverka det franska valet, om inte annat så genom att finansiera ytterhögern, säger Anna-Maja Henriksson.

– Folk brukar vara mottagliga för påverkan om den upplevs komma inifrån och där har Ryssland varit skickligare än USA misslyckades i Ungern och har små möjligheter att påverka nu medan Ryssland har de kanaler som behövs, säger Joakim Paasikivi.

På tal om Europa påpekar både Anna-Maja Henriksson och Joakim Paasikivi vikten av att vi som bor här tror på oss själva.

– Vi ska sätta energi på att bygga ett starkare Ett litet land som Finland kan till exempel inte påverka utgången av krisen i Hormuzsundet, säger Anna-Maja Henriksson.

Joakim Paasikivi berättar att han, när han föreläser, brukar presentera två versioner av Europa.

– Antingen är Europa en världsdel med stort E och en halv miljard människor i världens rikaste del eller ett fyrtiotal små stater med olika agendor. Vi måste ha en idé för Europa som är så attraktiv, slagkraftig och realistisk att vi själva tror på den. I oroliga tider finns stora möjligheter eftersom mycket förändras.

KRIGET i Ukraina är inne på sitt femte år men har hamnat i skymundan för krigen i Mellanöstern. Joakim Paasikivi håller med president Alexander Stubb som i en intervju för HBL i april sade att Ukraina har övertaget på fronten.

– Övertaget vid fronten brukar bölja fram och tillbaka men Ukraina har nu ett teknikövertag både vad gäller drönare och långräckviddigavapen, och dessutom egen tillverkning av dem. De har varit effektiva på att slå ut viktig infrastruktur i Ryssland.

– Det finns ingen snabb lösning på kriget men vi är å andra sidan dåliga på att se sådana, tänk på Sovjetunionens upplösning, den arabiska våren och på al-Assadregimens fall i Syrien. Man får sätta sitt hopp till att kritiken mot kriget ökar i Ryssland, liksom missnöjet.

Anna-Maja Henriksson påpekar att Irankriget visserligen blev en räddning för Ryssland då oljepriset sköt i höjden men att det är oerhört att det stora antalet stupade ryska soldater, uppskattningsvis 30 000–35 000 per månad, inte tycks spela någon roll för Putin.

– Man plockar ut minoriteter och skickar dem till fronten. Under en resa i Lappland, nära den ryska gränsen, hörde jag att ryska samer nu har tvångsrekryterats.

Flera ukrainska drönare har råkat ur kurs och landat i Finland. Orsakerna är oklara, det kan vara elektroniska störningar, mekaniska fel eller att de har blåst ur kurs.

– Vi kan ändå konstatera att Ukraina har god träffprocent på sina drönare, säger Joakim Paasikivi.

Det är viktigt för oss att Ukrainas drönarattacker mot Ryssland fortsätter och att vi också framöver intar en förstående och pragmatisk hållning.

Anna-Maja Henriksson beskriver drönarna som störtat i Finland som en väckarklocka och efterlyser handfasta råd om hur en vanlig medborgare ska agera om hen hittar en drönare i skogen.

– Myndigheterna borde ge direktiv om Man ska inte fotografera drönaren och sätta ut bilder av den på sina sociala medier och inte röra den heller. Däremot ska man ringa 112.

Finns det någon form av elektroniska drönarskydd?

– Effektivast vore partikelstrålningsvapen, vilket låter som science fiction. Problemet med drönare med lång räckvidd är att de kan flyga vidare utan att veta vart de är på väg, säger Joakim Paasikivi.

Den ryska skuggflottan i Finska viken är ett annat bekymmer som förenar länderna kring Östersjön. Joakim Paasikivi deltog nyligen i en konferens med försäkringsbolag specialiserade på maritima frågor. Råden angående skuggflottan var två.

–  Dels borde kuststaterna ta kontakt med flaggstaterna, alltså de stater under vars flaggor fartygen opererar, dels göra miljöinspektioner på fartygen. Detta har Sverige och Finland börjat med vilket har lett till att den ryska skuggflottans fartyg, efter att passerat Öresund, rör sig längs den tyska kusten. De vill inte gå nära svenska vatten längre.

NORDEN DÅ? Det nordiska samarbetet har intensifierats, vilket syns bland annat på Grönland och Arktis. Anna-Maja Henriksson och Joakim Paasikivi betonar de nationella styrkornas betydelse, de är utbildade i att överleva i krävande terräng och iskallt klimat.

– Norden är ekonomiskt anmärkningsvärt starkt och håller klass med Ryssland. Militärt har Finland, Sverige och Norge tillsammans 250 jaktplan, säger Joakim Paasikivi och ser nöjd ut.

Vilket är ditt bästa minne från Dragsvik?

–  Frågan är lite knepig för det är skillnad på vad som var roligt då och vad som är skojigt i efterhand. Jag kunde ingen finska och visste inte hur jag skulle vända mig när vi gjorde exercis under de första tio dagarna. Jag förstod inte ens vad oikea betydde. Officeren undrade vad det var för fel på mig och jag stammade fram att jag inte behärskade finska.

– Det var inte kul då men i efterhand är det Och att få träffa Svenskfinland var en fin upplevelse under tiden i Dragsvik.

I dag bygger Sverige upp sitt försvar vilket innebär att allt fler svenska män ska göra militärtjänst.

– Vi är på väg tillbaka och en stor del av de värnpliktiga som är frivilliga godkänns till militärtjänst och tycker det är roligt. Många av dem som inte antas är ledsna och så har vi de som tvingas in mot sin Jag skulle inte säga att det finns någon större motvilja.

– Men att öka numerären och bygga upp ett försvar tar lång tid. Jag brukar säga att det tar tio år att få tio års erfarenhet och antalet underofficerare borde öka först. Eftersom vi var duktiga på att lägga ner försvaret är det svårare att bygga upp det i början men det blir lättare småningom.

–  I Finland tror man ofta att allmän värnplikt finns i många länder men så är det inte alls. Finland, Polen och några till har de största reserverna och vårt värnpliktssystem är speciellt i den gemene européens ögon, säger Anna-Maja Henriksson.

 

PLANERNA på ett eurpeiskt Nato får både Anna-Maja Henrikssons och Joakim Paasikivis gillande. Båda konstaterar att den som vill leva i fred måste satsa mycket på upprustning.

– Eftersom man inte kan utesluta att USA:s intresse för Europa svalnar är det bra att vi aktiverar oss. Men vi ska inte spela ut USA. Däremot kan vi leka med tanken att Kanada skulle bli en del av EU. Och Ukraina borde förstås en dag bli EU-medlem, säger Anna-Maja Henriksson.

– Perspektivet är viktigt. Det är rimligt att Europa sköter europeisk säkerhet och USA har också begränsade resurser. Att bygga upp ett europeiskt försvar kan bara vara bra. Vi som bor i en kall och obekväm del av världen behöver varandra, säger Joakim Paasikivi.

TEXT: ANNIKA HÄLLSTEN | FOTO: CATA PORTIN