ÅU: ”I Sverige går regeringen nu ’från skärm till pärm’ och skärmarna ses som en stor orsak till sämre inlärningsresultat”

I dagens samhälle är läskunnighet särskilt viktigt och därför satsar regeringen nu på åtgärder som ger lärare och elever mer tid att fokusera på just den.

I en säkerhetspolitiskt utmanande tid har styrkan i vårt nordiska samarbete synts tydligt. Våra länder har haft ett nära samarbete och stöttat varandra. Att ha kontakt med varandra och utbyta erfarenheter också på personlig nivå är både viktigt och givande. I veckan hade jag glädjen att besöka Sverige. Under min vistelse träffade jag mina svenska kollegor, skolminister Lotta Edholm och utbildningsminister Mats Persson .

Med ministerkollegerna diskuterade jag bland annat utbildningen och betydelsen av de grundläggande färdigheterna – att kunna läsa, skriva och räkna. Både i Finland och i Sverige finns ett behov av att stärka dessa färdigheter, vilket också den senaste Pisaundersökningen visar. Varje elev som går ut nian ska vara rustad med de färdigheter och kunskaper som behövs för att klara sig på andra stadiet.

I dagens samhälle är läskunnighet särskilt viktigt och därför satsar regeringen nu på åtgärder som ger lärare och elever mer tid att fokusera på just den.

I Finland kommer vi att höja minimitimantalet på de lägre årskurserna med tre timmar, utan att utvidga läroplanen. Vi vill ge arbetsro och mer tid för att öva och lära.

Vi kom också in på frågan om traditionella och digitala läromedel samt vikten av att mobiltelefonerna inte får störa undervisningen. I Sverige går regeringen nu ”från skärm till pärm”. Man ser skärmarna som en stor orsak till sämre inlärningsresultat.

Här i Finland har vi inte gått lika långt som i Sverige. Vi använder oss ännu mycket av traditionella läromedel i den grundläggande utbildningen. Samtidigt står det klart att framtiden är digital och att det i skolorna också behövs digitala verktyg. Det gäller att hitta rätt balans. I gymnasierna har övergången till digitala läromedel varit rätt snabb, och där tror jag det finns ett behov att lite dra i bromsen. T.ex. kan historieboken ha sin plats.

Under vistelsen besökte jag också Sverigefinska skolan i Stockholm. I den går barn som också talar finska hemma. Det var roligt att svara på frågor av de spontana barnen och fint att få ta del av elevernas skolarbeten. Sjätteklassisterna hade skrivit vackra och berörande dikter om Finland, bastubad, ljusa somrar och om en mormor med finsk sisu.

Utöver att stärka de grundläggande färdigheterna är det viktigt att på ett bredare plan fundera på vilka slags färdigheter utbildningen ska ge i framtidens föränderliga samhälle. Som undervisningsminister har jag därför nu inlett det så kallade framtidsarbetet inom grundskolan. Det är ett strategiskt mycket viktigt projekt i vilket vi försöker hitta en gemensam riktning för skolans framtid.

Framtidsarbetet fokuserar på de snabba omvälvningarna i arbetslivet och ekonomin, frågor som gäller social och ekologisk hållbarhet samt den tekniska utvecklingen som bygger på artificiell intelligens. Bakom projektet ligger också en oro över att inlärningsresultaten har försvagats under en längre tid och att kunskapsskillnaderna har ökat. Det är viktigt att vi håller fast vid den jämlika skolan och att den utvecklas i takt med förändringarna i samhället.

Jag hade också glädjen att som nordisk samarbetsminister hålla tal inför en fullsatt sal på Grand hotell i Stockholm. Att alla de nordiska länderna blir medlemmar i Nato innebär också en ny era i det nordiska samarbetet. Starkt samarbete inom en sektor sprids som ringar på vattnet. Att vi har fungerande infrastruktur och transportleder mellan våra länder är helt centralt. De norra delarna av Sverige och Finland är just nu mycket intressanta och den gröna omställningen kan ge mycket arbetsplatser och tillväxt. Vår gemensamma utmaning är tillgången till arbetskraft.

Under veckoslutet är det vackra Åbo som gäller. På agendan finns såväl spännande matcher mellan Finland och Portugal i tennisens Davis cup samt SFP:s partifullmäktigemöte.