Bästa vänner, hyvät ystävät
Ni är alla varmt välkomna hit till Svenska Gården för att tillsammans med mig ta avstamp inför riksdagsvalet som går av stapeln den 19 april 2015. Det är alltså idag 70 dagar till valet. Riksdagen kommer att jobba på som vanligt till den 13 mars. För regeringens del fortsätter arbetet naturligtvis fram till valet. Varje vecka finns det ärenden som måste skötas, men klart är att också regeringens arbete ändrar karaktär då riksdagen åkt på valledigt.
Idag är det dags att blicka såväl bakåt som framåt. Vad har hänt i vårt land sedan senaste val 2011, vad har vi lyckats med, vad blev inte som vi tänkt? Har det haft betydelse att SFP suttit med i regeringen, och vad har vi och jag åstadkommit. Hur ser bokslutet ut för perioden, vilka resultat har vi uppnått ? och hur ser jag på framtiden. Varför vill jag så gärna fortsätta hålla den österbottniska fanan högt i riksdagen?
Här bakom mig snurrar bilder från de senaste åren, som varit oerhört händelserika. Det finns ingen chans att gå igenom allt, men bilder berättar ofta mer än tusen ord, och därför vill jag gärna visa er ett axplock av det jag varit med om.
Idag har jag varit minister i 1328 dagar. Perioden blev tyngre än jag kunde tänka mig. Men för egen del är jag nöjd med det jag åstadkommit på mitt eget ministerium. Justitieministeriet har lyckats införliva sgs allt som vi kommit överens om i regeringsprogrammet. Vi har jobbat fram en ny lag som sätter räntetak på snabblån, en ny diskrimineringslag, en ny stiftelselag, ny faderskapslag, ny Andelslagslag, landets första Nationalspråksstrategi, vi har skärpt våldtäktslagstiftningen, vi har jobbat genomgående för att förbättra brottsoffrens ställning, jag har föreslagit ibruktagande av en brottsofferavgift- den lagen ligger nu i riksdagen, vi har genomfört en reform av hovrättsnätverket och förvaltningsdomstolarna, den nya teckenspråkslagen ligger i riksdagen, skuldsaneringslagen har reformerats, sametingslagen ligger i riksdagen liksom regeringens och mitt förslag att äntligen ratificera ILO-169 konventionen om ursprungsfolkens (i vårt fall samernas) rättigheter, demokratiredogörelsen och mänskorättsredogörelsen, refomen av Ålands självstyrelse är på gång, ändring av språklagen (Lex Närpes), förkortning av företagens betalningstider. Ja listan kan göras mycket längre. Men låt mig lyfta fram några av de nämnda resultaten:
För det första : Jag är oerhört stolt över att jag fått driva på tillkomsten av landets första Nationalspråksstrategi. Mitt första ministerår gjorde jag mycket jobb med den. Statsminister Katainen ledde nationalspråksstrategins styrgrupp, jag var dess viceordförande tillsammans med statssekreterare Olli-Pekka Heinonen. Hela strategin fick ju sitt startskott under den tid jag ledde Folktinget 2010-2011 och vi lyckades engagera president Martti Ahtisaari för att ta fram det som vi sedan kallade Ahtisaari-rapporten. Under regeringsförhandlingarna jobbade vi in skrivningen om att det skall göras en nationalspråksstrategi under denna period, och när jag blev minister började jag genast jobba fram resurser ,pengar, för att kunna förverkliga den. Det lyckades och regeringsrådet Paulina Tallroth fick i uppdrag att konkret arbeta fram strategin under styrgruppens ledning. Det är nog ingen överdrift att säga, att den här viktiga strategin nog aldrig sett dagens ljus, om inte SFP så målmedvetet under flere år jobbat för den. Jag är naturligtvis oerhört glad att vi lyckades nå en enighet i regeringen, och att 6 av riksdagens partier står bakom den. Det är definitivt en styrka. Men naionalspråksstrategin kan också tjäna som ett gott exempel på att det i vårt lands riksdag och regering behövs ett parti som på riktigt har språkfrågan nära sitt hjärta, och som kommer med initiativ som sedan andra inte kan säga nej till. Det partiet bästa vänner är Svenska Folkpartiet.
För det andra. Som justitieminister har jag velat befrämja förebyggandet av våld mot kvinnor och stärka brottsoffrens ställning.
Olen oman oikeusministerikauteeni aikana halunnut edistää naisiin kohdistuvan väkivallan ehkäisyä. On sanottava ääneen, että naisiin kohdistuva väkivalta on kaikkien tutkimusten perusteella aivan liian yleistä Suomessa. Euroopan unionin perusoikeusvirasto FRA:n maaliskuussa julkaisema tutkimus osoittaa, että Suomi on naisille yksi Euroopan väkivaltaisimmista maista. Suomessa, Ruotsissa ja Tanskassa naisiin kohdistuva väkivalta on suhteellisesti katsoen samalla tasolla. Näissä maissa noin 30 prosenttia naisista on nykyisen tai entisen puolison toimesta joutunut väkivallan uhriksi. Keskiarvo kaikissa EU-maissa on 22 prosenttia.
Naisiin kohdistuva väkivaltaa aiheuttaa äärimmäisen paljon kärsimystä naisille ja heidän läheisilleen. Samalla väkivallalla on merkittäviä taloudellisia vaikutuksia. Joidenkin arvioiden mukaan naisiin kohdistuvan väkivallan yhteenlasketut välittömät ja välilliset kustannukset yhteiskunnalle ovat monta sataa miljoonaa euroa.
Uusi säännös, joka kieltää vainoamisen astui voimaan vuoden 2014 alusta.
(Vainoamiseen syyllistyy henkilö, joka toistuvasti uhkaa, seuraa, tarkkailee, ottaa yhteyttä tai muulla näihin rinnastettavalla tavalla vainoaa toista niin, että se on omiaan aiheuttamaan vainotussa pelkoa tai ahdistusta. Rikoksesta voidaan tuomita sakkoa tai enin)
Syyskuussa 2014 astui voimaan seksuaalirikoslainsäädännön muutos. Rikoslakiin lisättiin samalla uusi säännös, seksuaalinen ahdistelu. (Rangaistavaksi säädetty seksuaalinen ahdistelu on toiseen henkilöön kohdistuvaa koskettelua, joka on omiaan loukkaaman tämän seksuaalista itsemääräämisoikeutta. Siitä voidaan tuomita sakkoon tai enintään kuuden kuukauden vankeusrangaistukseen.)
(Vanhan lain mukainen sukupuoliyhteyteen pakottaminen katsotaan nyt raiskaukseksi, josta voidaan tuomita enintään neljän vuoden vankeusrangaistus. Jos teossa on käytetty väkivaltaa, on rangaistus ankarampi – enintään kuusi vuotta vankeutta.)
Våldtäktslagstiftningen har skärpts.
Lakimuutoksen myötä törkeästä raiskauksesta on aina kyse, kun raiskaus on kohdistunut alaikäiseen henkilöön. Tällöin rangaistusasteikko on kahdesta vuodesta kymmeneen vuotta vankeutta. Detta är en mycket viktig ändring!
Huomionarvoista on myös, että kaikki muut seksuaalirikokset paitsi seksuaalinen ahdistelu ovat nyt virallisen syytteen alaisia. Asianomistajan vakaa tahto ei siten estä syytteen nostamista.
Tämä on mielestäni erittäin tärkeä muutos. Yksi suurista ongelmista on nimittäin, että vaikka me suomalaiset nykyään aikaisempaa avoimemmin uskallamme puhua näistä asioista, niin kynnys rikosilmoituksen jättämiseen on edelleen aivan liian korkea.
För det tredje har vi jobbat målmedvetet med att befrämja småföretagarnas situation. Exempel på det är ändringen av skuldsaneringslagen som nu ger möjlighet för en egenföretagare att söka skuldsanering, om det i övrigt finns förutsättningar för företaget att fortsätta. Också det färska lagförslaget om att förkorta betalningstiderna mellan företag från 60 till 30 dagar ifall annat inte överenskoms är en ändring som fått mycket positivt bemötande från Företagarna i Finland och deras VD Jussi Järventaus.
Bästa vänner, när vi sedan betraktar Österbotten finns det en mängd infrastrukturprojekt som tagit viktiga steg framåt under perioden. Muddringen av farleden till Jakobstads hamn. Pengar för hamnvägen och för elektrifieringen Bennäs – Alholmen. Ylivieskabanan, Smedsby omfartsväg står nu klar. Alla dessa har vi i SFP aktivt jobbat för. Det senaste är flygfältsstrategin. Självfallet är det så att vårt näringsliv och vårt Österbotten behöver såväl flygfältet i Kronoby som det i Vasa. Som ni märker finns det en hel del på vår resultatlista som vi kan vara nöjda men, men någon tid att lägga sig till ro finns inte. Tvärtom,
Vad kommer då att hända nu ? Hur ska vi vända skutan Finland på rätt köl igen. Vi kan inte fortsätta skuldsätta oss. Vi måste få ekonomin i balans. Och vi vill inte tumma på välfärden.
För att rädda välfärden måste vi vara beredda att tänka i nya banor på alla plan. Och vi har orsak att ta lärdom av våra Nordiska grannar. Vi behöver höja sysselsättningen, vi behöver jobba längre, vi måste få bukt med skuldsättningen och stoppa skuldspiralen. Hållbarhetsgapet måste bli mindre! Vi behöver mera flexibilitet och kreativitet. Mod att göra nya saker och att göra saker annorlunda.
Vi behöver helt enkelt förnya Finland !
Den här regeringen har anpassat ekonomin med dryga 6 miljarder € så visst har vi gjort en hel del. Mer faktiskt än någon tidigare regering till den delen.
Men regeringen (vi) har också kommit till korta. Kommunreformen blev inte vad det var tänkt, och jag tror faktiskt att det är många som ångrar sig idag att vi inte lyckades föra den reformen framåt. För nu har vi hamnat i en situation där vi verkligen får fråga oss. Vad skall kommunens framtida uppgifter och roll vara ? Ju mera vi överför till samkommuner och stora mammutorganisationer, dess mer lider den lokala demokratin. Då är också risken att mänskor börja känna att de inte mera kan påverka, när deras egna fullmäktigeledamöter i den egna kommunen har så begränsade möjligheter att på riktigt påverka tex den social- och hälsovård inklusive äldreomsorg som ges i den egna kommunen. Nå, den frågan är just nu i högsta grad på agendan i grundlagsutskottet och vi får se var vi landar när utskottet behandlat förslaget till social-och hälsovårdsreform slutgiltigt. Som ni vet har jag tidigare uttryckt mina dubier visavi reformens grundlagsenlighet. Också i den här reformen hade det varit till fördel att kasta ett lite närmare öga på den svenska modellen.
Vad gör vi då med den strukturella arbetslösheten. Där igen borde vi titta på Danmark. Det danska arbetslöshetssystemet är mera sporrande än det vi har i Finland idag. Arbetslöshetsunderstödet är högre i början av arbetslöshetsperioden och man belönas för aktivitet. Jag är övertygad om att vi i Finland har orsak att reformera vårt arbetslöshetssystem i den riktningen. Och sedan måste vi ha mod att tala om våra stora folksjukdomar, och satsa än mer på en god folkhälsa. Självfallet hör konkurrenskraft och hälsa också ihop. Ju bättre befolkningen mår, dess konkurrenskraftigare är vi också för att uttrycka det krasst.
Vi behöver se till att vi skapar ännu gynsammare möjligheter för våra små-och medelstora företag att växa och utvecklas. Det ska få löna sig att vara företagare ! Är man beredd att ta risker, ska man också få lyckas! Vi behöver se till att infrastrukturen är i skick, och då tänker jag på vägar, järnväg, flygfält o hamnar. Vi borde också ha beredskap att skapa nya möjligheter för SM-företagen att skaffa sig finansiering. Sk Crowd-soursing borde möjliggöras.
Den Nordiska välfärdsmodellen präglas av att vi tar hand om dem som är mest utsatta. Det ska vi också fortsätta med. Svenska Folkpartiet har genomgående, också i den sittande regeringen verkat för lösningar som är sådana att de som har det allra svårast ska drabbas så lite som möjligt. Den politiken kommer vi att fortsätta driva. Ett samhälle som tar hand om de mest utsatta, är ett ansvarstagande samhälle. Alla mänskors lika värde är den etiska utgångspunkten för för min och SFP:s politik och syn på individen. Det tummar vi inte på !
Men vår skattepolitik behöver också vara sådan att den sporrar till arbete och konsumtion. Därför vill vi inte se ytterligare strängeringar av inkomstskatten. Det ska löna sig att jobba!
Vad gäller våra ungdomar, har vi orsak att fundera på nya system för att skapa möjligheter för praktik. Det gäller också i hög grad våra högskolestuderande. För dem är det guld värt att få se det verkliga arbetslivet, och få möjlighet att praktisera det man lärt sig i teorin. En lägre lön kan inte vara av ondo, om vi samtidigt möjliggör för de unga att få erfarenhet. För ofta är det bristen på erfarenhet som är det största hindret för att sedan då man blivit färdig, få ett jobb. Jag tror att vi gör de unga en större björntjänst, genom att hålla benhårt på en strikt lönesättning utan flexibilitet. Det sk Sanssi kortet är en bra uppfinning, men det är fortfarande för få av våra företag som känner till det. Dessutom gäller det ju uttryckligen arbetslösa unga. Dvs de som studerar och vill skaffa praktik jämsides, är uteslutna. Och vi behöver lärlingsplatser som fungerar enklare än dagens läroavtal.
Än rättsvården då – kanske någon tänker. Går det att spara ännu mera där ? Låt mig då säga att JM:s budget är mindre än 2 % av Finlands totala statsbudget. Den här perioden har vi redan fattat beslut som för perioden 2011-2018 innebär en nedskärning av JM:s budget med ca 50 miljoner €.
Vi har också gjort en hel del reformer. Bl. a hovrättsreformen, åtalsförhandling, systemet för fortsatt handläggning i Hovrätten, minskning av antalet nämndemän mm Men många av dem är sådana där vi ser resultat först om ett antal år. Och låt mig vara mycket tydlig. Det är inte genom ytterligare nedskärningar i Justitieministeriets eller rättsvårdens budget som vi räddar landets ekonomi. Tvärtom är det så att det finns en klar koppling mellan ett fungerande rättssystem och ett lands konkurrenskraft. Det skulle vara att göra vår konkurrenskraft ännu en björntjänst, att låta rättsväsendet rämna sönder. En sådan utveckling har vi helt enkelt inte råd med. Det handlar om såväl individers som företags rättskydd och tilltro till ett fungerande rättsväsende.( Det är också därför jag tillsammans med minister Räsänen tillsatt den parlamentarisk grupp som just nu håller på att se över resurstillgången för den inre säkerheten och rättsvården.) Men självfallet ska vi fortsätta jobba med att förenkla processer och ta ny teknik i användning. Då vi jämför oss med andra nordiska länder är Finlands utgifter för rättsvården per invånare 66 € /år medan motsvarande summa i Sverige är 106 € per år. Detta enligt EU:s statistik 2012.
Bästa vänner, Finlands framtid är våra barn och unga. Skolan är vår kronjuvel. Det är genom bildning och utbildning vi bygger morgondagens Finland. Låt mig slå fast att vi nu har sparat färdigt på skolan.
Våra äldre behöver mötas med respekt. Det ska få kännas tryggt att åldras. Servicesedlar och valfrihet behövs i större utsträckning. Den nya tekniken kan också effektivera vården, men inget kan ersätta mänsklig kontakt. Närståendevårdarnas situation måste uppmärksammas mera, och regelverket bli rättvist i hela landet. Enahanda kriterier behövs i alla kommuner. Det är inte rättvist att närståendevårdarna behandlas olika beroende på i vilken kommun man råkar bo.
Finland behöver en aktiv familjepolitik. Jag vill se en helhetsreform av föräldraledighetssystemet. Vi behöver ett system som ger flexibilitet och befrämjar jämställdheten på arbetsmarkanden. Det är inte de kvinnliga arbetsplatsernas sak att bära en större börda för föräldraledigheterna än de mansdominerade branscherna.
Stad och landsbygd behöver varandra. Ren mat och närodlad mat är viktigt för mig. och jag vill också i framtiden få äta inhemsk fisk. Vi ska stöda våra yrkesfiskare!
Vårt land behöver fler jobb och fler som jobbar. Vi behöver en större invandring. Vi måste komma bort från myten att utlänningarna kommer o tar våra jobb. Utan invandring stannar Finland! Men vi behöver också en mera aktiv integrationspolitik, som hindrar utanförskap och segregering. Språk är nyckeln till en god integration !
Finland behöver bära sitt globala ansvar. När det gäller mänskliga rättigheter, när det gäller klimatfrågan när det gäller biståndspolitiken. Världen är full av orättvisor. Som Elisabeth Rehn sa på ett tillfälle: De onda har vingar- det goda rör sig med snigelfart. De ofattbara grymheterna i Syrien och Nigeria som Isis och Boko Haram ställer till med måste få ett slut. Terrorism, mänskohandel och korruption behöver bekämpas på bred front.
Vi har råd att ta emot fler kvotflyktingar. Jag skäms varje gång jag diskuterar frågan med utländska kolleger. 750 flyktingar per år är kvoten nu. Sannfinländarna vill sänka den ytterligare. Det är skamligt!
Vi ska våga diskutera Nato. Vårt land behöver ett trovärdigt försvar. Vi ska slå vakt om den allmänna värnplikten och samarbeta ytterligare med Sverige.
Finland ska vara aktivt på såväl den Nordiska som EU-arenan. Det Nordiska samarbetet är fortfarande viktigt. Vi har så mycket gemensamt och vi behöver jobba vidare på att få bort gränshindren.
Bästa vänner, för mig är det viktigt att fortsätta bygga ett samhälle där vi bryr oss, ett samhälle där individen ges plats att vara den den är, som bygger på respekt och hänsyn, på alla mänskors lika värde, där det är tillåtet att lyckas men också att misslyckas och börja om på nytt. Där det är tillåtet att vara framgångsrik och där man belönas för att man försöker, men där vi alltid månar om dem som är de mest utsatta.
Jag vill också se ett framgångsrikt, starkt Österbotten. När jag ser tillbaka på mina snart 8 år i riksdagen varav också snart 4 som minister, så står en sak helt klar. För att kunna påverka skall Svenska Folkpartiet sitta i regeringen. Den här perioden har varit jobbig och tuff, men vi har behövts där. Och vi behövs där också framöver. För det vi alltid gör, jämsides med den allmänna politiken vi för, är att granska alla reformer och förslag med de svenska och tvåspråkiga glasögonen på näsan. Kön i den intressebevakningsfilen har inte varit speciellt lång. Ja, det har egentligen inte funnits någon kö.
Så bästa vänner, om jag använder mig av idrottstermer så känner jag att jag nu är i toppform. Jag har tränat hårt, och det har gett resultat. Jag har ett brett nätverk, jag har energi och har samlat en hel del erfarenhet i min ryggsäck. Därför , bästa vänner är jag också beredd att fortsätta som minister ifall det finns en efterfrågan på det efter nästa val. Jag är redo.
Tack !
