Kalender

 

 

 

ÅU: Exceptionella tider kräver exceptionella beslut

06.06.2020 kl. 20:50
Kolumnen publicerades i ÅU 6.6.

Exceptionella tider kräver exceptionella beslut. Veckan som gick blev historisk, då regeringen gav ut den fjärde tilläggsbudgeten för detta år. Summan är sammanlagt 5,5 miljarder euro. Tilläggsbudgeten är stor men det är vad situationen nu kräver. Det vi nu behöver är framtidstro i vårt land samt förbättrade förutsättningar för företagen och individerna att investera och satsa på sin framtid. 

 

En mycket viktig del av tilläggsbudgeten är stödet till kommunerna. Coronaepidemin har haft stor effekt på kommunernas ekonomi och regeringen vill stöda kommunerna över de utmanande tiderna. Den basservice som våra kommuner ger åt sina invånare är helt central för alla finländare. Den behöver tryggas. Det handlar bl.a. om skola, vård och omsorg.

 

De lärdomar vi fick med oss från 90-talets ”lama” är värdefulla när Finland bemöter liknande utmaningar som då. Speciellt viktigt är det att satsa på barn och unga, på deras utbildning och sociala verksamhet. Att sätta deras välmående och framtid i fokus är något som gynnar oss alla, för det är de som ska bygga och skapa framtidens Finland. Därför gör regeringen satsningar på alla plan, från dagvård till högskolor. Ett mycket viktigt beslut som berör också våra svenskspråkiga högskolor är att antalet antagningsplatser i högskolorna tillfälligt ökas kraftigt.

 

Tilläggsbudgeten innehåller betydande stimulansåtgärder i form av ett stort infrastrukturpaket, varav en hel del räls. Med tanke på Åboland gläder det mig speciellt att vi också kan fortsätta utveckla vägen mellan motorvägen E18 och Rävsundbron. Summan på 500 000 euro tryggar planeringen av den nya vägsträckan. Pargasleden är ett viktigt infraprojekt och vårt arbete inom regeringen har nu burit frukt. Vi föreslår också flera satsningar som är viktiga bland annat för omställningen till en mera klimatsmarta vardag.

 

Vi behöver också nu fokusera på en höjning av sysselsättningen. Endast genom fler människor i jobb kan vi på lång sikt trygga och utveckla vårt välfärdssamhälle. Flera människor i jobb ger mer skatteintäkter för att finansiera all den service vi behöver. Därför är vårt behov av reformer på arbetsmarknaden fortfarande minst lika stort som det var före coronapandemin började, om inte större. Det finns därför ingen möjlighet att pruta på målsättningarna gällande sysselsättningen. Tvärtom måste vi höja ribban ytterligare. Också här är regeringen ambitiös. Regeringen kommer vid höstens budgetria att slå fast en ny målsättning, som är högre än 60 000 nya arbetstillfällen. Vi kommer alltså målmedvetet fortsätta arbetet för att förbättra sysselsättningen och göra nödvändiga arbetsmarknadsreformer. Sysselsättningsgraden borde på lite längre sikt vara närmare 80 procent som i de övriga nordiska länderna.

 

Utöver tilläggsbudgeten har många andra beslut också fattats under den senaste månaden. Jag är glad att skolorna kunde öppnas före läsåret avslutades. Det var mycket viktigt för barnen. Folksamlingar för under 500 personer är igen möjliga, vilket innebär att till exempel sporttävlingar kan ordnas. Hobbyställen kan öppnas upp igen, och livet kan steg för steg gå mot det normala. Jag är glad för att restaurangerna och caféerna fått öppna upp, även om det ännu sker med vissa begränsningar. Många saker som vi tidigare tog som givna känns nu extra värdefulla.

 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att coronaepidemin inte ännu är över. Det finns en klar risk för en andra epidemivåg i höst. Om vi följer rekommendationerna, håller avstånd från andra mänskor och har en god handhygien, har vi bättre möjlighet att hålla den andra vågen av epidemin under kontroll. Men det kräver vår allas insats.  Det är viktigt att komma ihåg att våra företags verksamhetsmöjligheter och den ekonomiska utvecklingen är direkt kopplade till hur bra vi lyckas i att stävja en ny epidemivåg. Ju mindre nya begränsningar vi måste ta i bruk, desto bättre för såväl vår ekonomi och hälsa.

 

Jag hoppas att vi alla trots allt som skett de senaste månaderna har möjlighet att koppla av denna sommar. Njuta av det fina vädret, motionera eller träffa vänner. Jag vill också betona att alla nu med gott samvete kan åka till stugan. Och på tal om stugor och skärgård, ännu några ord om skarven som igen nu på våren gjort sig påmind.

 

Mycket av diskussionen har nu fokuserat på den vitkindade gåsen. Det stora antalet vitkindade gäss har gjort livet surt för bl.a. många jordbrukare. Därför är det viktigt att det nu planeras åtgärder för lösa de problem som gässen förorsakar. Men jag anser att gässen och skarvarna nu ska granskas på samma sätt. Jag stöder ett förslag som går ut på att både den vitkindade gåsen och skarven skulle flyttas från naturskyddslagen till jaktlagen. Det är nödvändigt att också miljöministeriet ska ta problemen på allvar. Nu måste vi äntligen efter alla dessa år få en hållbar lösning på denna långkörare.

 

Anna-Maja Henriksson
Justitieminister, partiordförande SFP

Bloggen
Riksdagen SFP RKP