Idag har PISA-resultaten för år 2022 publicerats. Enligt undersökningen är de finländska barnens kunskaper fortfarande på en bättre nivå än OECD-länderna i medeltal. Inlärningsresultaten har dock försämrats i de flesta OECD-länder, också i Finland.
– Finland ligger fortfarande över OECD-ländernas medeltal men resultaten har sjunkit sedan förra omgången. Vi har allt fler unga som har svaga resultat och färre som klarar sig väldigt bra. I resultaten ser vi den effekt som coronapandemin har haft på lärande. Det syns brett i OECD-länderna. Distansundervisningen har varit tuff för de som redan tidigare behövt mera stöd. Vi har ett stort men inte omöjligt arbete att göra för att stärka kunskaperna och svänga trenden, säger undervisningsminister, SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.
Undervisningsminister Henriksson lyfter upp betydelsen av att stärka de grundläggande färdigheterna. Hon gläds över att regeringen stärker den grundläggande utbildningen med 200 miljoner euro under denna valperiod.
– Nu måste vi stärka de grundläggande färdigheterna – att läsa, skriva och räkna. Därför kommer vi att öka antalet årsveckotimmar i de lägre klasserna med tre timmar. Två timmar kommer att läggas till i modersmål på årskurserna 1–2 och en timme matematik på årskurserna 3–6. Läroplanen utvidgas inte utan eleverna får fler timmar för att lära sig läsa, skriva och räkna. Nu ger vi arbetsro åt både elever och lärare, betonar Henriksson.
Enligt Henriksson är regeringens satsningar på stödet för lärande samt jämställdheten i utbildningen också oerhört viktiga.
– Samtidigt kommer vi även att förnya det så kallade trestegsstödet för att se till att varje elev får den individuella hjälp som han eller hon behöver. Regeringen har även beslutat att införa en fast anslagsnivå för den så kallade jämställdhetsfinansieringen. Genom finansieringen kan skolor som befinner sig i områden med bland annat lägre socioekonomisk status anställa fler lärare och annan personal, säger Henriksson.
PISA-undersökningen visar också att de svenskspråkiga skolorna klarar sig bättre än de finskspråkiga skolorna i matematik och naturvetenskaper. I naturvetenskaper har de svenskspråkiga eleverna dessutom ökat sina poäng och svänger därmed trenden på ett mycket positivt sätt. I läsning är de svenskspråkiga och finskspråkiga eleverna på samma nivå.
– Jag är mycket glad att de svenskspråkiga eleverna har förbättrat sina kunskaper i naturvetenskapliga ämnen. Med tanke på att inlärningsresultaten överlag försämrats är det här ett oerhört viktigt trendbrott. Det har ibland funnits viss oro över att de svenskspråkiga skolorna inte håller lika hög nivå som de finska. Nu ser vi att de svenskspråkiga skolorna klarar sig bra och i vissa fall till och med bättre än de finskspråkiga. Vi ska fortsätta jobba för att ytterligare stärka kunskapsbasen. Regeringen beaktar den svenskspråkiga utbildnings särdrag och utvecklingsbehov, vilket är mycket viktigt, konstaterar Henriksson.
