ÅU: Vi ska stärka skolan!

09.12.2023 kl. 13:00
Kolumnen publicerades i Åbo Underrättelser den 9.12.2023.

I veckan har Pisa-resultaten för år 2022 publicerats. Enligt undersökningen är de finländska barnens kunskaper fortfarande på en bättre nivå än i OECD-länderna i medeltal.

Inlärningsresultaten har dock försämrats i de flesta OECD-länder, så också i Finland.

Vi har allt fler unga som har svaga resultat och färre som klarar sig väldigt bra. I den här mätningen var fokus speciellt på kunskaperna i matematik. Därutöver mätte man också kunskaperna i läskunnighet och naturvetenskaper.

Det är uppenbart att coronapandemin haft konsekvenser för lärandet. Det syns brett i nästan samtliga OECD-länder.

Distansundervisningen har varit speciellt tuff för de elever som redan tidigare behövt mera stöd, samtidigt som pandemitiden ledde till att fler som tidigare klarat sig utan extra stöd, nu behövde det.

Ändå är det inte så enkelt att man kunde skylla nedgången i resultaten i sin helhet på pandemin. Det handlar för Finlands del om en långvarig trend och den trenden måste nu brytas.

Vi har ett stort men inte omöjligt arbete att göra för att stärka kunskaperna och svänga trenden. Därför behöver vi nu stärka de grundläggande färdigheterna – att läsa, skriva och räkna.

Läskunnigheten är nyckeln för allt lärande. Därför vore det också så viktigt att läsa för barnen där hemma.

Boken borde vara en lika naturlig del av vardagen som mobiltelefonen. Här kan vi vuxna också själva påverka.

Genom att ge våra barn gemytliga läsupplevelser från att de är små, stärker vi barnets intresse att själv vilja läsa böcker.

Regeringen skrider också nu till konkreta åtgärder. Vi stärker den grundläggande utbildningen med cirka 200 miljoner euro under denna valperiod.

Vi kommer att öka antalet årsveckotimmar i de lägre klasserna med tre timmar. Två timmar kommer att läggas till i modersmål på årskurserna 1–2 och en timme matematik på årskurserna 3–6.

Detta görs så att läroplanen inte utvidgas, utan eleverna får fler timmar för att lära sig läsa, skriva och räkna. Såväl elever som lärare behöver arbetsro.

Vi förnyar det så kallade trestegsstödet för att se till att varje elev får den individuella hjälp som hen behöver.

Vi permanentar den så kallade jämställdhetsfinansieringen, så att skolor som befinner sig i områden med bland annat högre arbetslöshet kan anställa fler lärare och annan personal till skolan.

Det finns också positiva nyheter. Undersökningen visar att de svenskspråkiga skolorna klarar sig bättre än de finskspråkiga skolorna i matematik och naturvetenskaper. I naturvetenskaper har de svenskspråkiga eleverna dessutom ökat sina poäng.

Med tanke på att inlärningsresultaten överlag försämrats är det här ett oerhört viktigt trendbrott. Det har ibland funnits viss oro över att de svenskspråkiga skolorna inte håller lika hög nivå som de finska.

Nu ser vi att de svenskspråkiga skolorna klarar sig bra och i vissa fall till och med bättre än de finskspråkiga. Vi ska fortsätta jobba för att ytterligare stärka kunskapsbasen.

Regeringen beaktar den svenskspråkiga utbildningens särdrag och utvecklingsbehov, vilket är mycket viktigt.

Skolan utgör en oerhört viktig grund för vårt demokratiska samhälle. I veckan firade vi Finlands 106 år som självständig nation och jag hade äran att delta i slottsbalen som var den sista president Sauli Niinistö stod värd för.

Det är med stor tacksamhet vi kommer ihåg alla dem som varit med och byggt det Finland vi nu får fira.

Tack vare tidigare generationers uppoffringar har vi fått ett välfärds-Finland i arv. Vi ska alltid minnas att förvalta vårt arv väl.

Vårt uppdrag är att föra det vidare så att också följande generationer får bo i ett av världens bästa länder.

  Twitter

  Facebook

  Instagram

 

 

 

Bloggen

EU-parlamentet