I början av veckan besökte jag Vasa för invigningen av Vamias nya hall för utbildningarna inom bygg-, jordbyggnads- och bilbranscherna. Det är en stor investering som ger uttryck för framtidstro och livskraft i regionen. I samband med invigningen kunde jag också berätta att Vamia beviljats rätten att ordna grundexamen inom rengörings- och fastighetsservicebranschen också på engelska.
För företagen är tillgången till kunnig arbetskraft avgörande, både idag och i framtiden. Vi vet att vi också kommer att behöva mer arbetskraft från andra länder, eftersom det föds allt färre barn och allt fler går i pension. Utbildningsmöjligheter på engelska kan underlätta arbetskraftsbehovet i framtiden och medför nya möjligheter för dem som har ett annat modersmål än finska och svenska.
Överlag handlar mycket av arbetet som beslutsfattare att tänka långsiktigt och försöka se in i framtiden. Det här känns särskilt sant när det gäller utbildningsfrågor. Resultaten av de beslut vi fattar idag syns ofta först efter en längre tid. Vilken typ av arbetskraft behöver vi mer av i framtiden? Vilka kompetenser ger bäst förutsättningar ännu om tio år? Vilka är eleverna och studerandena i framtiden och vilka behov har de? Det är svåra men oerhört viktiga frågeställningar för de beslut vi fattar redan idag.
Målet med utbildning är förutom att trygga grundläggande kompetenser och allmänbildning också att ge färdigheter som behövs för att klara sig på arbetsmarknaden. Vi ska utbilda till arbete. När vi genomgår stora samhällsförändringar är det därför också viktigt att utbildningen följer med. Till exempel digitaliseringen har omformat vårt samhälle och våra livsstilar kraftigt, också bara under det senaste decenniet. Det kräver nya kompetenser i arbetslivet, men skapar också nya möjligheter och utmaningar inom utbildningen och sättet vi lär oss på.
Just med tanke på inlärning är läskunnighet en fråga vi bör ta på allvar. Den senaste PISA-undersökningen som publicerades i december ifjol visade att läskunnigheten bland våra 15-åringar försämrats. Det här är en väldigt bekymrande utveckling. Läskunnigheten är en grundfärdighet, som har stor inverkan på all annan inlärning och hur vi hanterar information. Därför satsar regeringen nu på att stärka läskunnigheten genom att lägga till tre årsveckotimmar till de lägre klasserna i modersmål och matematik. Det här ska ge mer tid för övning och arbetsro för både elever och lärare. Vad som sker i hemmen spelar också en stor roll för läsintresset – att sitta ner med sitt barn eller barnbarn med en sagobok är guld värt, på många sätt.
Frågan om läskunnighet syns också inom arbetet som nordisk samarbetsminister. I veckan besökte jag Nordisk Kulturkontakt i Helsingfors, en av Nordiska ministerrådets fem kulturinstitutioner. Ett av deras fokusområden just nu är barn och unga och att främja läsningen och tillgången till litteratur. Ett konkret projekt är ”Den Nordiska Bokslukaren” där avsikten är att barn - genom läsande vuxna - i tidig ålder ska få bekanta sig med nordisk barnlitteratur. I torsdags offentliggjordes även de nominerade till Nordiska rådets litteraturpris 2024, som tips ifall du inte vet vad du ska läsa till näst.
Läskunnigheten är otroligt viktig också med tanke på fortsatta studier. Våra unga måste få tillräckliga grundläggande färdigheter för att övergå till studier på andra stadiet. Regeringen vill att de studerande inom yrkesutbildningen avlägger studier, utexamineras, sysselsätts och fortsätter till fortsatta studier efter utexamineringen. Därför kommer vi att förnya finansieringen av yrkesutbildningen så att den stöder avläggande av studier samt sysselsättning efter studierna bättre än den gör just nu. Det är också viktigt att vi stärker samarbetet mellan yrkesutbildningen och näringslivet så att utbildningen bättre svarar mot arbetslivets behov. Vi ska utbilda till jobb, inte arbetslöshet.
Anna-Maja Henriksson
Undervisningsminister, SFP
