Tal vid Magmas seminarium om "En eller tvåspråkiga skolor?"

13.03.2013 kl. 11:52
Risker och möjligheter med en tvåspråkig skola

Känslorna kring det svenska språket i Finland brukar svalla fritt i samhället. Det finns organisationer som ser det som sin främsta uppgift att marginalisera, eller kanske snarare utrota, svenskan från Finland. Vi har nyligen igen fått uppleva dessa krafter i aktion när medborgarinitiativet om att avskaffa den obligatoriska svenskan på alla nivåer, nu fått stor medial uppmärksamhet.
Risker och möjligheter med en tvåspråkig skola

Känslorna kring det svenska språket i Finland brukar svalla fritt i samhället. Det finns organisationer som ser det som sin främsta uppgift att marginalisera, eller kanske snarare utrota, svenskan från Finland. Vi har nyligen igen fått uppleva dessa krafter i aktion när medborgarinitiativet om att avskaffa den obligatoriska svenskan på alla nivåer, nu fått stor medial uppmärksamhet. Ett initiativ vill också göra vårt land enspråkigt finskt. Det må stå var och en fritt att tycka illa om språk, och inte vilja lära sig dem, men i ett land som vårt behöver vi i alla fall se till vår position i norden, vår historiska tillkomst, vår kulturella identitet och också vår konkurrensfördel globalt när vi ser över vilka ämnen vi tycker det är viktigt att man lär sig i skolan.

Samtidigt som en högljudd grupp kämpar för att komma åt svenskan ser vi en annan, betydligt konstruktivare debatt ta fart i vårt land också. Intresset för att lära sig svenska är stort, och man söker efter nya vägar för att uppnå en fungerande språkkunskap. Vi kan nog ärligt konstatera att den traditionella undervisningen i svenska, och i finska i den svenskspråkiga skolan, ofta lämnar mycket att önska. Vi har fokuserat för mycket på  grammatik, och på att kunna rabbla upp temaformer utantill, uppmuntrar sällan till ett levande och naturligt språk. Det finns mycket kvar att göra, även om utvecklingen gått i rätt riktning. Eventuellt även med de här utmaningarna i bagaget har diskussionen om tvåspråkiga skolor tagit fart. En sund, och positiv vilja till att hitta nya sätt att få fungerande språkkunskaper är alltid välkommen!

Jos voimme olla yhtä mieltä siitä, että Suomelle on eduksi pysyä kaksikielisenä maana, meidän tulisi seuraavaksi päästä yksimielisyyteen siitä, mitä vaaditaan maan kaksikielisyyden turvaamiseksi. Meille on ollut tärkeää turvata, että on ruotsinkielisiä kouluja, joissa opetus annetaan ruotsiksi, hallinto toimii ruotsiksi ja suomenruotsalainen identiteetti voidaan viedä eteenpäin sukupolvelta toiselle. Uskomme, että ruotsinkielinen koulu ja kouluhallinto, ovat Suomen kaksikielisyyden peruspilareita.

Diskussionen om tvåspråkiga skolor behöver förtydligas. Vad menar vi med en tvåspråkig skola?

I huvudstadsregionen kommer de flesta eleverna i den svenska skolan från hem där både svenska och finska talas. Också många familjer som talar enbart finska hemma, väljer att ha sina barn i en svensk skola. Och man gör det just för att den är svenskspråkig. Också för helt svenskspråkiga familjer sker de mesta av elevernas hobbyer utanför skolan på finska, och umgänget vänner emellan sker också det på finska. Finskan har en helt dominerande ställning i samhället runt skolan. Det är alltså alldeles nödvändigt för eleverna att det finns en omgivning som fungerar på svenska. Där blir svenskan ett levande språk. Ifall skolan skulle börja fungera mera på finska, eller formellt tvåspråkigt, skulle svenskan sakta försvinna. En tvåspråkig skola skulle för dessa elever sannolikt vara det samma som en finskspråkig skola.

För elever med en enspråkig bakgrund kunde en sådan tvåspråkig skola fungera. Men svenskan skulle vårdas och stärkas hemma - inte i skolan. Jag ser inte en fungerande modell med en tvåspråkig skola framför mig. I huvudstadsregionen, och i andra miljöer där finskan dominerar starkt, leder tvåspråkighet till enspråkighet. Den berömda Taxellska paradoxen håller nog streck ännu idag. Paradoxen lyder, som bekant, att tvåspråkiga institutioner leder till enspråkighet, medan enspråkiga garanterar tvåspråkigheten.

Vi har fungerade internationella språkskolor i Finland, där undervisning sker på flera språk. Dessa skolor är i alla fall undantag, och alternativ till en traditionell skola, och kräver en hel del av insatser från de familjer vars barn studerar där. Upplägget för språkskolorna varierar rätt mycket.

Till exempel den tyska skolan, Deutsche Schule Helsinki, har två linjer, en enspråkigt tysk och en finsk-tysk linje. Eleverna på den finsk-tyska linjen läser tyska som främmande språk och finska som modersmål. Hittills har den finsk-tyska linjen börjat från tredje årskursen, men skolan kommer att gå in för en ny läroplan där även den finsk-tyska linjen inleds från åk 1. Gymnasieeleverna skriver den tyska Reifeprüfung-examen i stället för finländsk studentexamen.

Helsingin ranskalais-suomalainen koulu, den franska språkskolan i Helsingfors, skiljer sig på flera punkter från den tyska skolan. Finskspråkiga elever läser finska som modersmål, och det finns även en skild modersmålsgrupp för svenskspråkiga elever. Majoriteten av barnen kommer till skolan via den franskspråkiga lekskolan som fungerar i samband med skolan. Skolan inleds med en ettårig förskola, och det krävs att eleven kan en del både franska och finska för att bli antagen till skolan. Alla studerar franska enligt samma lärokurs, och antalet veckotimmar i franska är stort. Undervisningen i olika ämnen sker på franska från första början. Gymnasieutbildningen är sedan helt finskspråkig med undantag för undervisningen i franska och andra främmande språk. Vid avslutad gymnasieutbildning avlägger eleverna finländsk studentexamen.

Den finsk-ryska skolan i Helsingfors fungerar i många avseenden på samma sätt som den franska skolan.

Toistan itseäni ja totean, että keskustelua kaksikielisistä kouluista tulee selkeyttää. Mitä tarkoitamme kaksikielisellä koululla? Oman näkemykseni mukaan on olemassa kaksikielinen järjestelmä, joka toimii, ja joka on toiminut jo pitkään. Ajattelen nyt kielikylpykouluja, jotka harvoin saavat ansaitsemansa huomion.

Språkbad bygger på teorin om att det är lättast att lära sig ett språk till om det sker på ett naturligt sätt när man kommunicerar med andra. Det här vet vi alla, och inom språkbadet har man utvecklat det till ett naturligt sätt att arbeta. Målet med språkbad är att eleverna ska lära sig språkbadsspråket samtidigt som förstaspråket utvecklas. Språkbadseleverna undervisas minst 50 % av tiden på språkbadsspråket, och programmen följer den nationella läroplanen. Enda skillnaden är att man för språkbadselever får använda ca 1/3 av timantalet i ämnet modersmål och litteratur till undervisning i språkbadsspråket. De lärare som undervisar på språkbadsspråket talar enbart det språket med eleverna. Språkbadseleverna får ett fungerande andraspråk och stor kännedom om den kultur som är förknippad med andraspråket, samtidigt som deras förstaspråk utvecklas och de tar del av sin egen kultur.

Vanligaste formen för språkbad i Finland är programmet Tidigt fullständigt språkbad, som påbörjas i åldern 3-6 år och fortsätter från daghemmet genom hela grundskolan. Daghems- och förskoleundervisningen sker helt på språkbadsspråket, och i årskurs 1-2 sker 90 % av undervisningen på språkbadsspråket. Det innebär att språkbadseleverna lär sig att läsa och skriva på ett annat språk än sitt förstaspråk, och att även andra än konst- och färdighetsämnen undervisas på språkbadsspråket. Språkbadsspråkets andel trappas sedan gradvis ner så att undervisningen i årskurs 5-6 till hälften sker på språkbadsspråket och till hälften på elevernas första språk. Man eftersträvar att behålla samma fördelning mellan språken även i årskurs 7-9.

Språkbadet i Finland är oftast till för barn från majoritetsgruppen. Det finns också språkbadsskolor för andra språk, och jag kan gärna lyfta fram språkbadsskolan Ristikari i Jakobstad där både svensk- och finskspråkiga elever språkbadar i årskurs 1-6.

Kielikylpykoulut ovat olleet olemassa tarpeeksi kauan, jotta voimme vetää selkeitä johtopäätöksiä siitä, miten ne toimivat ja mitkä tulokset ovat. Vaasassa ja Helsingissä tehdyt tutkimukset osoittavat, että kielikylpyoppilaiden äidinkieli on sekä kolmannella että kuudennella luokalla samalla tasolla, ja jopa hieman vahvempi, kun niiden oppilaiden, jotka eivät käy kielikylpykoulua. Toisin sanoen kielikylpy ei hidasta äidinkielen kehittymistä, päinvastoin. Joissakin Suomen kunnissa on myös päätetty aikaistaa kielikylpyoppilaiden muuta kielenopetusta. Näin ollen he aloittavat kolmannen kielen opiskelun jo ensimmäisellä tai toisella luokalla ja neljännen kielen opiskelun neljännellä tai viidennellä luokalla. Lisäksi Vaasassa tulokset ovat osoittaneet, että entiset kielikylpyoppilaat suoriutuvat ylioppilaskirjoituksissa keskiarvoa paremmin kaikissa kielikokeissa, myös äidinkielen kokeessa. Tämä koskee entisiä kielikylpyoppilaita, jotka ovat jatkaneet suomenkieliseen lukioon ja kirjoittaneet suomen äidinkielenä. Voimme siis todeta, että kielikylpy vahvistaa sekä oppilaan äidinkieltä että kielikylpykieltä.

Årligen fortsätter även ett antal språkbadselever till svenskspråkiga gymnasier, där de avlägger modersmålsprovet i studentskrivningarna både på finska och på svenska. Detta ger studenterna behörighet till högskolestudier på såväl finska som svenska.

Tällä hetkellä kielikylpyä tarjotaan ainoastaan yhdessätoista kaksikielisessä kunnassa Suomessa. Noin 4500 lasta 3 - 15 vuoden iässä osallistuu tällä hetkellä kielikylpyyn. Sen lisäksi joissakin suomenkielisissä kunnissa on otettu käyttöön malli, jossa on ainoastaan kielikylpypäiväkoteja ja sen jälkeen kielikylpyoppilaille tarjotaan paikkaa ruotsinkielisessä koulussa. Kunnat uskovat, että kiinnostus kielikylpyä kohtaan tulee lisääntymään tulevaisuudessa - samalla kielikylpyä koskevan tiedon saatavuus on puutteellista. Perheet eivät tiedä mitä vaihtoehtoja on tarjolla ja miten ne toimivat.

Överlag är språkbadsprogram väldigt lärarberoende. Idag är antalet elever i de högre årskurserna ofta så få att det är omöjligt för en ämneslärare att få sin undervisningsskyldighet uppfylld enbart med att undervisa språkbadselever. Detta leder till att skolorna borde hitta ämneslärare som har en vilja och förmåga att undervisa på bägge språken. Eftersom Vasa universitets samarbete med Uleåborgs universitets lärarutbildning i Kajana upphör år 2013 då enheten läggs ner finns det för tillfället ingen antagning till lärarprogrammet för språkbad. Då det redan i dagens läge för en kommun är svårt att skapa ett språkbadsprogram är det oroväckande om utbudet på språkbadslärare minskar. Därför är det viktigt med satsningen på utbildning av språkbadslärare får en fortsättning. Också nationalspråksstrategin noterar detta.

Bästa vänner,
Möjligheterna med en tvåspråkig skola finns i språkbadet. Det finns ett stort intresse för språkbad, och samhället bör göra allt för att se till att det är ett reellt alternativ på flera orter.

Anna-Maja Henriksson, 13.3.2013