Tiden går och nu återstår bara tre månader av denna riksdagsperiod. Det blir bråda dagar och veckor, nämligen vi har ännu över 100 lagförslag som skall behandlas innan valet. Meningen är att vi skall vara klara till den 15 mars för att sedan hålla paus med lagstiftningsarbetet fram till valet den 17 april.
I lagutskottet där jag är viceordförande har vi speciellt mycket. Det stora paketet om ändring av förundersöknings- och tvångsmedelsagen inte minst. Men också andra viktiga lagförslag som tex skärpning av strafflagen gällande sexual – och sedlighetsbrott riktade mot barn. Däri ingår nu också förslag att kriminalisera s.k ”grooming”. Dvs lockande av barn via nätet, med avsikt att utsätta dem för brott. Också ett förslag om att avkriminalisera användningen av någon annans oskyddade WLAN-nät är under behandling. Samtliga dessa lagar har också kopplingar till den tekniska utvecklingen. Det är inte lätt för lagstiftningen att alltid hänga med då tekniken utvecklas och ger rum för nya typer av brottslighet. Men också tvärtom ss med frågan om WLAN-nätet, där den som använder en annans oskyddade nät idag, knappast vet om att den då bryter mot gällande lag.
Denna vecka har vi också godkänt en lagändring som innebär att vi tar i bruk en ny strafform, nämligen elektroniskt övervakningsstraff. Det vi allmänt språkbruk kallar ”fotboja”. Det nya straffet kommer att placera sig mellan samhällstjänst och ovillkorligt fängelsestraff. Det kan dömas ut för ett högst 6 månader långt ovillkorligt fängelsestraff. Det möjliggör för den dömde att bo hemma och sköta sitt jobb eller sina studier. På detta sätt kan man undvika den utslagning som ofta sker när man är tvungen att avtjäna ett straff i ett fängelse. Det är ändå inte vem som helst som kan dömas till övervakningsstraff. Kraven är höga och brottspåföljdsmyndigheten måste göra en nogrann bedömning av den dömdes förmåga att klara av övervakningsstraffet. Brott som det är lätt att fortsätta med hemifrån är uteslutna, liksom tex våldsbrott som begåtts mot partner eller närstående. Rattfylleribrotten hör till den kategori som övervakningsstraffet kan passa in på.
Det krävs också att den dömde skall vara absolut drogfri under den tid straffet avtjänas, vilket är synnerligen centralt. Det är också viktigt att börja försiktigt med denna strafform, för att få erfarenhet av hur det utfaller och för att få en bred acceptans hos allmänheten. Det finns många undersökningar som visar, att risken för återfall till brottslighet är mindre om man får avtjäna sitt straff i frihet än i fångenskap. Strafformen finns redan i flera länder, bl.a. i Sverige och där har man 16 års god erfarenhet. Anna-Maja Henrikssonriksdagsledamot, SFP