Fortsättning följer. Har du åsikter om hur dagvården och äldreomsorgen fungerar i din kommun och tankar på vad som kunde göras annorlunda? Bryr du dig om skolan som ditt barn går i? Är det viktigt för dig att det finns meningsfull sysselsättning för ungdomarna i din kommun? Är du nöjd med den vård du eller någon nära anhörig fått? Troligen har du synpunkter på en eller flere av frågorna, och det är bra.
Vart vill jag då komma? Jo, skulle jag ställa frågan, “Är du intresserad av politik”? skulle många svara nej. En undersökning som Åbo Universitet gjort, och vars resultat till vissa delar offentliggjordes under veckan, visar att en stor del av folket inte vet hur vårt samhälle fungerar i praktiken, vem som fattar vilka beslut och varför. Och inte bryr man sig heller! Det är skrämmande. Skrämmande för att det handlar om ointresset för hur vi bygger vårt samhälle, våra gemensamma vardagsrum i våra kommuner och städer.
Resultatet kan också ses som ett misslyckande på många plan. Skolan och utbildningen får se sig i spegeln, liksom också beslutsfattarna själva, men även media. Politikerna måste tala så att folk förstår. Ordet politik har en negativ klang och kunde med fördel bytas ut, men till vad? Medias rapportering har blivit allt mer sensations- och personfixerad. Stundvis frossar man i negativa nyheter och skandaler. Rapporteringen av kommunpolitiken blir lätt ytlig och förenklad. För att öka medborgarnas intresse för politiken behöver vi insatser på många plan. Demokratin, d.v.s. folkväldet, är allt för värdefull för att schabblas bort.
Alla är vi delar av ett närsamhälle, och vi har alla också fått lika rätt att påverka hur det samhället skall utvecklas genom rätten att ställa upp i val och rätten att rösta. Den rätten borde vi också se till att vi nyttjar. Annars låter vi andra bestämma för oss. Det skulle vi knappast göra i vårt eget hem, åtminstone inte till alla delar. Eller kunde du tänka dig att någon annan bestämmer hurudan soffa du skall ha, var den skall stå, vad du skall äta och hur du skall använda dina pengar? Knappast!
I fredags godkände riksdagen lagen som ger sextonåringar rösträtt i kyrkoval. Målet är förstås att öka intresset för kyrkovalen och aktivera de unga församlingsmedlemmarna. Det blir intressant att se om ändringen får de effekter man önskar.
Anna-Maja Henriksson