Vårdarbete till heders

Jag deltog i detta riksdagsvals första riktiga valdebatt på måndag kväll 22.1. i Vasa. Tehy stod som arrangör och temat var vården och hur vi skall lösa vårdfrågorna i framtiden samt Tehys önskemål kring regeringsprogrammet.

För mig är det viktigt att vi satsar på befolkningens hälsa och slår vakt om vården, såväl den förebyggande som den akuta. Det är också alldeles uppenbart att det måste till särskilda åtgärder för att höja vårdarnas löner. Vi behöver alla våra vårdare i framtiden. Vi ser redan att bristen på vårdfolk skymtar bakom knuten. För att ungdomarna skall söka sig till vårdyrken måste också lönen vara konkurrenskraftig, förutom att arbetsmiljön skall vara tilltalande naturligtvis. Det skall få vara roligt på jobbet och lika lön skall betalas för likvärdigt arbete. Det borde inte vara mindre värt att sköta en medmänniska i tre skift än en pappersmaskin, för att uttrycka det lite krasst.

Ett dilemma som kom fram med all tydlighet i samband med debattillfället gäller vidareutbildningen till expertsjukskötare. Det låter inte klokt att en sjukskötare skall bli tvungen att komplettera sin grundexamen ifall den är tagen på institutnivå och inte i yrkeshögskola, efter det att hon/han gått expertsjukskötarutbildning

Den praktiska erfarenhet som arbetslivet ger måste kunna räknas, inte bara det att betyget är från ett visst ställe.

 Det här är en fråga som jag anser att vi måste få ändring i och det snabbt. 80 % av våra sjukskötare har institutsexamen. De som vidareutbildar sig skall inte bestraffas för att de varit länge i arbetslivet och skaffat sig erfarenhet, tvärtom!