Värderade seminariedeltagare, mina damer och herrar !
Konkurrenskraft och välfärd - klarar vi utmaningen? är temat för de följande tre timmarna. Ett tema som jag och min stödgrupp inför riksdagsvalet 2007 anser vara synnerligen viktigt.
I dagens samhällsdiskussion förekommer orden konkurrenskraft, kostnadseffektivitet och globalisering som aldrig tidigare. Vad avser vi då egentligen med ordet ”konkurrenskraftig” ? I svensk ordbok definieras begreppet så här: ¨som kan hävda sig väl i viss konkurrens: tex. Han hade för dålig utbildning för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.” Att vara konkurrenskraftig innebär således att man klarar sig bra – är ett attraktivt alternativ, jämfört med andra på samma område. Då det gäller företag är det uppenbart att det företag som inte är konkurrenskraftigt inte heller har mycket att hämta i längden. Kunden söker ju oftast det alternativ som motsvarar hans /hennes kvalitetskrav och som är billigast.
Begreppet välfärd igen definieras på följande sätt: ”Det att någon har det bra, särskillt materiellt och trygghetsmässigt etc. Vanligt om sådant tillstånd hos hel grupp, helt land e.d Är inte detsamma som lycka ”. I ett välfärdssamhälle av finländsk modell innebär begreppet välfärd att det finns ett kollektivt ansvar för mänskors bastrygghet. Ingen skall behöva svälta eller frysa ihjäl. Alla skall ha rätt till vård och omsorg, till en viss minimipension, till gratis skola och utbildning mm. Att hålla igång ett välfärdssamhälle kostar – det vet vi – men det är också den bästa garanten för samhällsfred och trygghet. Därför måste vi fortsätta arbeta för att vi också framöver skall kunna leva i ett välfärdssamhälle.
Att företagen skall vara konkurrenskraftiga, är i och för sig inget nytt. Det nya torde ligga däri att marknaden inte mera är begränsad, såsom den var tidigare, utan att företagen nu opererar i en öppen värld där såväl varor, pengar som människor rör sig betydligt snabbare än förr. Det är väl det vi kallar globalisering.
Men inte enbart företagen skall vara konkurrenskraftiga utan också den offentligt producerade servicen. Sjukvården, äldreomsorgen, dagvården och också utbildningen är några exempel på områden där det offentliga förväntas producera service kostnadseffektivt och med god kvalitet. Här har kommunerna i vårt land inte helt lyckats ännu, fastän vi kan stoltsera med ett av världens bästa skolsystem. Beaktar vi därtill de demografiska utmaningar som vårt land står inför, eftersom de årskullar som snart skall ut i arbetslivet är betydligt mindre än de som samtidigt går i pension, så inser vi varför vi har diskussionen om kommun-och servicestrukturen på agendan i landet.
Välfärden som byggts upp i Finland under det senaste 100 åren, är naturligtvis långt finansierad med skattemedel. Skattemedel i sin tur flyter in enbart då det finns sysselsättning, dvs arbete. I framtiden kommer vi inte att ha råd med att 10 % av arbetskraften går arbetslös. Tillräckligt med arbete i sin tur finns inte, utan ett väl fungerande näringsliv. Och dagens företag måste för att överleva vara konkurrenskraftiga. Kopplingen mellan konkurrenskraft och fortsatt välfärd är därför enligt min mening uppenbar.
Det här innebär att det är oerhört viktigt att vi i Finland också framöver kan skapa sådana förutsättningar för företagen att de fortsätter verka och utvecklas i vårt land och att vi också skapar en god grogrund för nya företag att växa upp ur. Det vill jag jobba för i Finlands riksdag.
På vilket sätt skall vi då rent konkret gå till väga för att lyckas ?
Ja, den frågan får vi tillfälle att diskutera närmare här idag.
För egen del är jag övertygad om att det handlar om många olika faktorer varav en är att föra en god folkhälsopolitik. Mår inte befolkningen bra, inverkar det menligt på arbetsprestationen och därigenom på företagens framgång, för att inte tala om vad det rent livskvalitetsmässigt innebär för den enskilda individen som mår dåligt och hans/hennes närmaste krets samt det omkringliggande samhället.
Jag ser alltså ett klart samband mellan en god folkhälsa och ett framgångsrikt näringsliv i vårt land. Därför var det med synnerligen stor oro, som jag tog del av HBL:s undersökning som publicerades i lördagens tidning gällande 9:nde klassisters alkoholvanor i Helsingfors. Det är inte ett friskt samhälle vi har, då över 50 % av 15 åringarna säger att de dricker alkohol varje veckoslut. Det är just den generationen som efter10-15 år skall ta över på arbetsmarknaden i vårt land. Hur skall det gå om trenden med alkoholbruket bland minderåriga står sig ?
För det andra behöver vi för att lyckas naturligtvis ett gott utbildningssystem som sporrar eleven/studeranden till självständigt tänkande och ger möjligheter för nyskapande och nya idéer att växa fram. Jag tror att såväl företagsfostran som utvecklandet av individens sociala färdigheter behöver få en större plats i vår skolvärld, liksom också den fysiska aktiviteten ( för att få friska vuxna). Att någon gång kunna skapa sig sin egen arbetsplats på basen av den utbildning man fått, borde kunna vara en lika naturlig tanke i den ungas tankevärld som tanken på en fast anställning hos en given arbetsgivare. Så är inte fallet idag.
Nu upplevs ofta byråkratin kring företagandet vara för invecklad. Vi har goda system i teorin med startstöd, nyföretagarcentraler och hushållsavdrag som exempel, men det räcker inte till. Det måste också bli enklare att vara företagare och arbetsgivare i praktiken. Jag har själv erfarenhet av hur det varit att ha ungdomar anställda i hushållsarbete, och så jurist som jag är hade jag fullt sjå att klara av att betala rätt avgifter på rätt tid till rätt instans och göra alla de anmälningar som skall göras.
Sedan kan det mycket väl hända att vi (för det tredje) därtill behöver en betydligt större invandring än vi har idag. Då inställer sig frågan – vill man flytta till Finland- långt i norr där det är kallt på vintern och mycket mygg (och fästingar) på sommaren? Kanske man vill nu efter Lordis genombrott.....
Bästa vänner,
Ni är alla hjärtligt välkomna till dagens seminarium. Speciellt välkomna är dagens föreläsare, minister Christoffer Taxell, forskare Kristina Stenman och VD Mikael Ingberg. Jag är verkligt glad att få ha er här idag.