Justitieminister Henriksson: Uppföljningen av de grundläggande rättigheterna bör stärkas inom EU

06.06.2013 kl. 13:32
EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor har i dag vid sitt sammanträde i Luxemburg diskuterat de grundläggande rättigheterna inom EU. - De grundläggande rättigheterna är inte någon självklarhet ens inom EU. Det är viktigt att stärka metoderna för att säkra att de grundläggande rättigheterna förverkligas i medlemsstaterna, betonade justitieminister Anna-Maja Henriksson.
EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor har i dag vid sitt sammanträde i Luxemburg diskuterat de grundläggande rättigheterna inom EU. - De grundläggande rättigheterna är inte någon självklarhet ens inom EU. Det är viktigt att stärka metoderna för att säkra att de grundläggande rättigheterna förverkligas i medlemsstaterna, betonade justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Ministrarna behandlade också vissa centrala frågor i anslutning till den allmänna uppgiftsskyddsförordningen som håller på att beredas. Minister Henriksson framhävde projektets stora betydelse både för medborgarna och företagen.

- Vi håller på att bereda en betydande totalreform av uppgiftsskyddslagstiftningen som gäller alla inom EU. Individens rätt att övervaka sina personuppgifter måste stärkas. Samtidigt måste företagens verksamhet på den inre marknaden underlättas genom att harmonisera skyldigheterna som gäller dem. Det är viktigt att reformen bereds noggrant och att arbetet fortsätts på ett balanserat sätt, påpekade hon.

Finland har också ansett det vara ytterst viktigt att förhållandet mellan uppgiftsskyddsförordningen och lagstiftningen om handlingars offentlighet klargörs i förordningstexten. I det ursprungliga förordningsförslaget hade detta inte gjorts i tillräcklig grad.

- Frågan om handlingars offentlighet har varit en av de mest centrala frågorna för oss. Ordföranden har nu föreslagit en lyckad lösning som beaktar handlingars offentlighet. Vi är mycket nöjda med att denna fråga har avancerat i den riktning som Finland har önskat, berömde minister Henriksson.

Reformen av EU:s uppgiftsskyddslagstiftning syftar bl.a. till att förenhetliga EU:s spridda personuppgiftslagstiftning och stärka individens rätt att övervaka behandlingen av sina personuppgifter. Dessutom är syftet att minska registerförarnas administrativa börda. Avsikten är att den allmänna uppgiftsskyddsförordningen upphäver EU:s nuvarande personuppgiftsdirektiv och blir direkt tillämplig i stället för Finlands gällande personuppgiftslag.

Behandlingen av reformen av uppgiftsskyddslagstiftningen fortsätter i rådet för rättsliga och inrikes frågor under det litauiska ordförandeskapet som inleds i juli. Också Europaparlamentet fortsätter behandlingen av reformen.