Värderade seminariedeltagare, mina damer och herrar!
Jag ska tala kring ämnet ”Österbotten som en motor för hållbar utveckling”. Det är ett viktigt och aktuellt ämne. Att på hemmaplan, men även nationellt och internationellt, kunna lyfta fram de egna hemtrakterna, som hela landets kraftkälla för hållbar utveckling med avstamp i miljöteknologi och energieffektivitet, är såväl inspirerande som motiverande.
Temat är högaktuellt och oerhört viktigt. Därför är jag glad att detta seminarium initierats av min mångåriga goda kollega Christina Gestrin. Stina – detta tema passar dig som hand i handske. Du har under dina dryga 14 år i riksdagen gjort dig känd som en kunnig miljöpolitiker, som suttit i Miljöutskottet under stora delar av din riksdagskarriär. Primärnäringarna är välkända för dig som bor på en bondgård och odlar äpplen i familjen. Men du har också en betydligt större bredd, som skicklig i energifrågor, som en aktiv kommunalpolitiker i Esbo och med ett stort internationellt engagemang, för att inte glömma det svenska. Du är aktiv i Nordiska rådet, är medlem i Stora Utskottet som behandlar EU-frågor och har varit ordförande för parlamentariska Östersjökonferensen, och du är ordförande för Svenska Finlands Folkting. Och nu kandiderar du också i Europaparlamentsvalet i maj. Jag är glad att vi i Vasa idag får ta del av din kunskap och ditt engagemang och önskar dig all lycka i valet.
För 50 år sedan, då jag föddes, kännetecknades dåvarande Vasa län av en helt annan närings- och samhällsstruktur, än den vi idag stolt förknippar med vårt österbottniska landskap. Så sent som på 1960-talet bodde fortfarande 40 procent av Finlands befolkning på landsbygden och emigrationen från Finland till Sverige var stor (cirka 400 000 mellan 1950-1980). Cirka 40 procent av den förvärvsarbetande befolkningen i länet sysselsattes av primärnäringarna, medan cirka 30 procent arbetade inom industri och 30 procent inom tjänstesektorn.
Ännu för 50 år sedan var det med andra ord primärnäringarna som tydligt dominerade i Österbotten. Under 1960-talet fick urbaniseringen och bilismen sitt genombrott och industrin växte. Den österbottniska traditionella bybilden stöptes om och städerna med Vasa, Jakobstad och Karleby i spetsen upplevde en våg av inflyttning. Förändringsprocessen under 1960-talet noterades bland annat i Jakobstad. Där byggde Schaumans ut och installerade en ny pappersmaskin. Färjetrafiken mellan Sverige och Jakobstad kom igång och fick fasta former genom grundandet av Jakob Lines. Filésvenskarna blev ett begrepp och ett element i gatubilden liksom den allt mer växande bilparken. 1966 var ett viktigt år för det österbottniska båtklustret. Då levererades den första Nautor-båten, en Swan 36:a. Knappast visste man då, att man just satt grunden till ett ”brand” som skulle bli båt branschens ”Ferrari”.
Bästa vänner,
Idag rullar utvecklingen, i allra högsta grad, fortfarande på i Österbotten. Emigrationen till Sverige har emellertid bytts ut mot arbetskraftsinvandring, för att möta näringslivets efterfrågan på specialkunnande och arbetskraft. Branschstrukturen har genomgått en tydlig förskjutning från primärnäringar till tjänste- och servicesektorn. Numera sysselsätter primärnäringarna enbart ca 7 procent av österbottningarna, medan industrin sysselsätter ca 26 procent och tjänste- och servicesektorn inklusive handel och bygg 67 procent. Den offentliga sektorns andel är ca 23 % och den privata servicesektorn har vuxit till en lika stor sysselsättare som industrin. Jordbruket har mekaniserats, effektiviserats och lagts om till större enheter. Städerna har vuxit. Hästens roll som allt i allo, är ett minne blott. Industrin har differentierats och specialiserats enligt trenderna på den globala marknaden. Utvecklingen under min livstid har minst sagt varit snabb och sektorövergripande. Därför, är jag också glad över att Lester Browns myntade begrepp ”hållbar utveckling” - som blev känt på 80-talet genom FN:s rapport om bevarandet av vår gemensamma framtid - har vunnit terräng hos oss och blivit en viktig komponent inom samhällets sociala, ekonomiska och ekologiska dimension.
Utvecklingen av näringslivet i Österbotten har i många avseenden, inte minst nationellt sett, skett på ett fördelaktigt sätt. Idag producerar landskapet välfärd för hela Finland. Sysselsättningsgraden är den bästa på fastlandet. Arbetslösheten hör till den lägsta i landet, 8,6 procent. Bruttonationalprodukten per capita på landskapsnivå är den tredje högsta i Finland om vi frånser Åland. (efter Nyland, Åland och Mellersta Österbotten). Österbotten är också ett av landets mest internationella landskap, och cirka 70 procent av industrins produktion exporteras.
Bästa vänner, Framgångar likt dessa nås inte av en slump. Den starka näringsstruktur som kännetecknar Österbottens näringsliv idag är inget undantag. Här vill jag påstå att ledord som nytänkande, öppenhet för såväl omvärlden som nya influenser, mångfald, samverkan mellan näringsliv och utbildning, hållbar utveckling, miljöteknologi och integrering har varit viktiga grundstenar i skapandet av vårt konkurrenskraftiga näringsliv.
I detta sammanhang kan vi även med stolthet lyfta fram Vasa-regionens energi- och miljöteknologikluster. Det är ett utmärkt exempel på Österbottens starka förankring i hållbar utveckling. Energiklustret är Nordens största och internationellt sett också mycket viktigt. I dagsläget är det en av Österbottens viktigaste konkurrensfördelar och pekar tydligt på betydelsen av specialisering som källa till konkurrenskraft. Energiklustret är ett bra exempel på Österbottens kapacitet att tänka stor, att förutse och dra nytta av globala trender. Energi- och miljöteknologi, det vill säga cleantech sektorn, är en framtidsbransch. Varför ? Jo ,helt enkelt för att mänskan insett att jordens resurser inte är outsinliga, för att vi insett att vi behöver energi i mycket stor grad också i framtiden och att det därför är livsnödvändigt att klara av att utveckla förnuftiga energiformer, energieffektivitet och lösningar som är kostandseffektiva för användaren. Annars kommer ekvationen inte att gå ihop. Det är varken enklare eller svårare än så.
Inom regeringen har också vikten av Cleantech-verksamheten (förnyelsebar energi) betonats. Regeringen har lyft fram den som ett framtida ekonomiskt prioritetsområde och har som mål att göra Finland till världsledande inom denna sektor. Målsättningen är att öka omsättningen för cleantech-affärsverksamhet i Finland till 50 miljarder euro fram till år 2020 och att öka exporten till över 37 miljarder euro. Denna satsning förväntas skapa många nya jobb, och ytterligare stärka Finlands profil som ett av världens ledande cleantech-länder. Våra främsta styrkor ligger i ren och effektiv energiproduktion, energianvändning och distributionsteknologier samt energieffektivitet. I denna satsning befinner sig Vasaregionen helt klart i en nyckelposition. Här finns tillväxtmöjligheter och en chans att ytterligare stärka Österbottens roll som hela landets motor för hållbar utveckling.
Bästa seminariedeltagare,
Energiteknologi klustret i Vasa är med andra ord, en viktig indikator på Österbottens ställning som föregångare för hållbar utveckling i Finland. Därmed inte sagt den enda. Precis som jag tidigare nämnde är hållbar utveckling ett brett begrepp som omspänner så gott som alla samhällsområden. Hållbar utveckling handlar i praktiken om att föra en politik som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet omfattar allt från att hushålla med de mänskliga och materiella resurserna på lång sikt, till att anpassa samhället efter vad miljön och människors hälsa tål och att låta bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Hållbar utveckling betyder med andra ord hållbarhet inom alla sektorer och näringsgrenar. Det betyder välmående för såväl mänskan som naturen.
I Österbottens näringsstruktur är det just vår mångfald – ett stort antal små – och medelstoraföretag och miljötänkande - som avspeglar hållbarheten. Jakobstadsregionens typiska kompetens inom skogs- båt- och livsmedelsbranschen. Sydösterbottens gedigna kunnande inom speciellt växthusodlingen. Men också metall och maskinindustrin samt plastindustrin är andra viktiga näringar som bidrar till landskapets mångsidiga näringsstruktur och alla är beroende av miljövänligt hållbarhetstänkande. Vår styrka i Österbotten som helhet, ligger just i att vi har en mycket diversifierad näringsstruktur, och står på många ben, där en av spjutspetsarna definitivt är energiklustret!
För att återgå till det jag sa i början, tänkte jag här ännu lyfta fram jordbruket och dess utveckling. Numera sysselsätter jordbruket i sig självt inte lika många österbottningar som tidigare. Men genom specialisering och förädling har jordbruket och livsmedelsbranschen ändå blomstrat i Österbotten. De har gett vår landsbygd nya möjligheter. Tillväxten inom livsmedelssektorn (ca 45 % mellan 2010 och 2013, motsvarande siffra för hela landet 15 %) har varit markant i vårt landskap.
Dagens effektiverade jordbruk med större gårdar och enheter har självfallet även medfört utmaningar för landskapet, speciellt med tanke på miljön. I detta sammanhang vill jag lyfta upp Närpes grönsaker. De har målmedvetet gått in för en miljösatsning genom att värma upp alla växthus med förnyelsebar energi. Det är ett gott exempel på hur hållbar utveckling även syns inom jordbruket. Utöver direkta miljösatsningar inom jordbruket är det också viktigt att lyfta fram arbetet för ”närmat” i Österbotten. Slow Food Ostrobothnia och livsmedelsstrategiprojektet Matriket Österbotten är två bra exempel. Projekten handlar om att föra matproducenterna närmare konsumenterna. Hållbarhet är nämligen enligt min mening också ett konkurrenskraftigt, miljövänligt jordbruk. Där befinner sig producenterna nära konsumenterna. Österbottningar har samtidigt möjlighet att inhandla lokalproducerade kvalitativa livsmedel. Det innebär att jordbruket bidrar till att hålla vår landsbygd levande.
Bästa vänner,
Hållbar utveckling förutsätter också satsningar på det individuella planet. I ett stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov tillgodoses, måste individens välmående, utbildning och möjligheter stå i centrum. Österbotten skall vara och förbli välmående region med bred kompetens! Det är därför jag med glädje konstaterar att utbildningsnivån i Österbotten stiger kontinuerligt. Landskapets åtta högskoleenheter har numera ca 12 000 studerande. Tillsammans erbjuder våra högskolor över 30 olika utbildningsprogram. Utbildningen och forskningen vid Vasa universitet, Åbo Akademi i Vasa och Svenska handelshögskolan i Vasa är av internationell toppklass. Dessutom står det klart att samarbetet mellan företag och högskolor gett stora synenergieffekter i form av kompetens och kunnande. Det har medverkat till att regionens sysselsättning är bland de högsta i Finland. Österbotten utbildar till arbete, inte till arbetslöshet!
I Österbotten har vi också insett vikten av ungdomars välmående. Resurscentret Föregångarna i Vasa är ett ypperligt exempel på detta viktiga arbete. Resurscentret Föregångarna, som jag hade möjlighet att besöka nyligen, hjälper unga personer att hitta sin plats i tillvaron, gällande arbete, studier och sociala sammanhang. Syftet med verksamheten är att förhindra ”drop-out” effekten bland unga. Tillsammans med uppdragsgivare och samarbetsparter i regionen hjälper de personer att hitta sysselsättning, studieplats eller andra lösningar, som på sikt gagnar individens välmående och utveckling. Ungas välmående är något som vi måste fortsätta arbeta för och bli ännu bättre på. Det är också det som regeringens ungdomsgaranti har som mål. För varje utslagen ung människa är en för mycket och en förlust för vårt samhälle. All förebyggande verksamhet har här en stor funktion att fylla. Finlands framtid, och Österbottens framtid ligger i våra ungdomars händer. En hållbar utveckling tryggas därför bäst genom att investera i just de unga.
Bästa seminariedelatagare,
Oavsett vilka allmännyttiga samhälleliga tjänster vi diskuterar, är det ofrånkomligt att det är jobben som skapar välfärd. Producerande, exporterande och sysselsättande företag är en förutsättning för att vi ska ha någon välfärd att fördela, och tillika hållbar utveckling att koordinera. Därför är det centralt att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynsamma. Det ska löna sig att bli företagare, att våga satsa och utveckla. Utan företagsamhet stannar Finland. Utan ett välmående näringsliv har vi ingen välfärd att fördela. Därför är det av yttersta vikt, att vi nu då regeringen ska ta ställning till de kommande årens budgetramar, ser till att vi inte stryper möjligheterna till tillväxt. Tvärtom behöver vi söka lösningar som verkar gynnsamt på företagsklimatet i landet. Vi behöver mer fart på exporten, och framtidstro parallellt med större effektivitet i den offentliga sektorn.
Bästa vänner,
I juni 2013 fattade regeringen beslut om ett viktigt program för Migrationens framtid 2020. Migrationsstrategin har antagits som en delinsats för stärkandet av den hållbara ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften. Också på den här punkten har vi i Österbotten varit föregångare. Vi har tidigt välkomnat invandrare och de är en mycket viktig del av vårt samhälle. Vi har också insett att vi behöver mera arbetskraft än vad vi själva har tillgång till. Vi har varit steget före med en lyckad integration. Naturligtvis finns det ingen som är perfekt, inte heller vi, utan vi måste fortsätta jobba för ett samhälle där alla har en plats och känner sig välkomna. Detta oberoende av varifrån man är hemma. Och vi i Österbotten, har förstått att nyckeln till en god integration heter språkinlärning. Och då vi talar om hållbar utveckling för Österbotten, handlar det också om att verka för att alla känner Österbotten som sitt eget, oberoende av modersmål, svenska, finska eller något annat.
Till sist kan jag heller inte låta bli att poängtera betydelsen av det sociala kapitalet. (Nyckeln till välfärd och hållbar (social) utveckling.) Sommarteatrar, logdanser och hembygdsmuseer. Musik, konst och idrott. Det synnerligen livliga kultur- och föreningslivet, för människorna samman i Österbotten. Därigenom har man också byggt upp ett starkt socialt kapital, som ytterligare knyter österbottningarna till varandra. När man har funderat på orsakerna till att österbottningarna i olika mätningar beskrivs som lyckliga, välmående och långlivade, har det sociala kapitalet lyfts fram som en förklaring. I praktiken är det fråga om att människorna bryr sig om varandra. Något väl värt att värna om för oss som lever och bor här i Österbotten.
Bästa vänner,
Det står utom allt tvivel att Österbotten är en stark motor för hållbar utveckling i vårt land. Landskapet har alla väsentliga byggstenar för en god hållbar utveckling, eftersom regionen, dess företag och kommuner tidigt insett nödvändigheten av att vända sig till och ta emot de globala strömningarna och inte avvisa dem. Landskapets framtid är global, men handlingarna lokala. Viktigt är också att vi håller ihop. Att vi vågar utveckla alla delar och tar tillvara alla styrkor i vårt goda landskap. Att vi kan se på helheten och inte hemfaller åt knutpatriotism. Att vi har hela Österbottens väl för ögonen. Och att vi samarbetar oavsett vilken del av landskapet vi kommer från. Min övertygelse är, att ju starkare Österbotten som helhet är, dess starkare är också Vasa, som landskapets centralort. Vi har alltid tidigare visat solidaritet med varandra och med övriga Finland. Det skall vi fortsätta med. Det gäller för landskapet, för SFP och för alla de organisationer, företag och individer som jobbar för ett hållbart och starkt Österbotten. Tillsammans är vi starka också i framtiden.
Med dessa ord, bästa Stina , vill jag ännu en gång önska dig lycka till i Eu-valet. Jag har lärt känna dig som en arbetsmyra, med stort engagemang och stor kapacitet. Du har också förmåga att lyssna och nätverka. Egenskaper som också behövs i Bryssel. Jag är övertygad om att du skulle bli en alldeles utmärkt Mep för SFP, som skulle se till att den finlandssvenska rösten skulle fortsätta höras i EU-parlamentet!
Tack!