Insändare, svar till Kirsi Särkilä i ÅU 13.3.2015

20.03.2015 kl. 08:36
Svenskan vid domstolarna
Förvaltningsrättsdomare Kirsi Särkilä (ÅU13.3) tycks ha missförstått innehållet i lagändringen som riksdagen godkände 10.3. gällande möjligheten att tillsätta s.k. språkdomare.

Svenskan vid domstolarna

Förvaltningsrättsdomare Kirsi Särkilä (ÅU13.3) tycks ha missförstått innehållet i lagändringen som riksdagen godkände 10.3. gällande möjligheten att tillsätta s.k. språkdomare.

Syftet med lagen är att dessa språkdomartjänster, som varit i bruk vid tvåspråkiga tingsrätter sedan år 2010, ska kunna tas i bruk även vid tvåspråkiga hovrätter, förvaltningsdomstolar, marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen. Målet är att tillgodose befolkningens språkliga rättigheter och trygga medborgarnas rättsskydd och likabehandling.

Genom lagändringen kan också domstolarnas verksamhet effektiviseras. Vid vissa domstolar är behandlingstiden för svenskspråkiga ärenden längre än för finskspråkiga ärenden. Detta gäller bland annat Åbo förvaltningsdomstol, som i sitt utlåtande i samband med beredningen av lagändringen ansåg att det vid domstolen skulle behövas en språkdomare. Behandlingstiderna kan förkortas genom att ärendet handläggs av en språkdomare med utmärkta kunskaper i svenska.


Det är inte fråga om att vissa domartjänster permanent omvandlas till språkdomartjänster utan det ska alltid skilt, i samband med att en domartjänst ledigförklaras, bedömas vilka slags språkkunskaper som förutsätts i tjänsten. Genom ändringen kan man också uttryckligen säkerställa att utnämningen görs till fördel för minoritetsspråket då det finns ett reellt behov av detta. På så sätt kan man också undvika att utnämningen styrs av språkkunskapskraven. Dessutom är det helt klart att språkdomarna även handlägger ärenden på majoritetsspråket. Att en domare har utmärkta kunskaper i svenska betyder inte att domaren inte skulle kunna handlägga finskspråkiga ärenden.

Jag förundrar mig verkligen över förvaltningsrättsdomare Särkiläs attityd till domarnas språkkunskaper. Rätten till en rättvis rättegång, som tryggas i grundlagen, innebär bl.a. rätt till en språkligt förståelig rättegång. Alla har rätt till detta utan att särskilt behöva begära det. Den nya lagen är mycket nödvändig och ändamålsenlig, särskilt för att trygga medborgarnas rättsskydd och garantera människors likabehandling. Likaså är det bra att lagändringen kan bidra till att minska arbetsmängden och förkorta behandlingstiderna. Som justitieminister anser jag att vi med olika medel ska sträva efter att främja ett fungerande och effektivt rättsväsende.

Anna-Maja Henriksson
Justitieminister