Året var 1932 då Svenska Folkpartiet senast var första undertecknare av en interpellation i riksdagen. Nu bryts det långa uppehållet, då vi tillsammans med Gröna, SDP, VF och KD lämnar in vår interpellation gällande studiestödet och utbildningspolitiken. Vi vill alltså fälla regeringen p.g.a. den undermåligt skötta bildningspolitiken.
I onsdags drog tusentals studenter ut i protesttåg och demonstration i Helsingfors. På fredag var det bönderas tur. Det är lätt att förstå bägges ilska. Regeringen har skurit hundratals miljoner i universitetens finansiering och nu planeras också en kraftig sänkning av studiestödet. Nyckeln till Finlands framgång har länge varit en kvalitativ utbildning inklusive satsning på forskning och innovationer. En välutbildad befolkning har varit vårt trumfkort. Det borde det också vara framöver. Det behövs en fortsatt satsning på kunskaps-Finland, enbart ett samhällsfördrag räcker inte. Men regeringen ser ut att välja en annan väg. Nu är det studerandenas tur att få smaka på besk SSS-medicin.
I professor Roope Uusitalos rapport om studiestödssystemet föreslås en kraftig nedskärning av högskolestuderandenas studiestöd. Studiepenningen föreslås sänkas, maximiantalet studiestödsmånader skall minskas och statsgarantin för lån skall höjas. Parallellt med detta skall kraven på framsteg i studierna bli strängare. Man vill med andra ord, att våra studerande skall bli färdiga snabbare och att de därtill skall finansiera allt mera av sina studier med lån. Det handlar dessvärre om mycket piska och väldigt lite morot. Att skära studiepenningen med hela 28 procent skulle naturligtvis inverka negativt på de studerandes vardag.
Den modell som Uusitalo föreslår skulle försätta våra ungdomar i en mycket ojämlik situation. Möjligheten att skaffa sig en utbildning ska inte vara beroende av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund! Vi måste eftersträva jämlika möjligheter för våra unga, istället för att öka klyftorna mellan dem.
Regeringen har också som mål att förkorta studietiden. Jag tvivlar på att den modell som utredningsmannen föreslår skulle ha önskad effekt. Varför? Jo, för då man skär i studerandes grundtrygghet blir de tvungna att jobba allt mer vid sidan om studierna för att kunna säkra sin utkomst. Att ta lån är inte attraktivt fastän räntorna är låga eftersom vi är i ett läge där arbetsmarknaden känns mycket osäker.
Det finns alltså en uppenbar risk för att regeringen väljer att underlätta statens egen lånebörda genom att tvinga de unga att skuldsätta sig allt mer. Inför riksdagsvalet lät det annorlunda. Då bedyrade såväl Samlingspartiet som Centern att man inte skulle spara mera på utbildningen eller skära i studiestödet.
Det nuvarande systemet är inte perfekt, och på sikt behöver det säkert förnyas så att det bättre möjliggör heltidsstudier och innehåller fler sporrande element. Ett system som bygger på allas jämlika möjligheter.