Om någonting är säkert i politiken så är det att engagemang och vilja att påverka faktiskt kan bädda för goda resultat. Tack vare en insatt och samarbetsvillig SFP-parlamentarikers insatser kan Finland nu se framemot fortsatt hållbart skogsbruk. Men inte bara det utan också att andra EU-länder börjar dra sitt strå till stacken när det gäller att motverka klimatförändringen.
Resultatet visar att man som politiker från ett mindre parti kan göra skillnad. Det visar också att vår ansvarsbärande politik och förmåga att samarbeta bär frukt i maktens korridorer. Denna gång handlade det om skogsbruk, nästa gång kan det vara något annat.
Här hemma fortsätter diskussionen kring vårdreformen, kring sysselsättningsåtgärderna och kring invandringspolitiken. SFP:s politik bygger på att alla människor är lika värda och att alla ska ha rätt att bemötas med respekt och behandlas rättvist. Rätten till god vård i livets alla skeden, våra barns rätt till kvalitativ småbarnspedagogik, en bra skola och god utbildning är saker vi inte tummar på. Vi vill också att politiken skulle ta fasta på alla de möjligheter som finns i den globala världen. Världsmarknaden är härefter bara ett knapptryck ifrån oss, och det har många företag insett.
Däremot har regeringen inte ännu insett att för ett land som Finland är breda språkkunskaper en trumf. Tvärtom. Regeringens mest onödiga spetsprojekt är det som handlar om språkförsöket med svenskan. Försöken går ut på att ca 2 200 barn på årskurs 5-6 tillåts välja bort det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen. Det motiveras med ökad valfrihet för barn och unga, men är en del av den illa dolda agendan från vissa partiers del att på sikt göra svenskundervisningen frivillig i hela landet.
Ett friare val påstås leda till att eleven upplever studierna som mer meningsfulla, vilket i sin tur ska påverka inlärningsresultaten. Har vi månne hört det förr? Till exempel i samband med att svenskan blev frivillig i studentskrivningarna. Det försöket ledde inte bara till att färre elever läser svenska, utan också till att eleverna läser färre språk överlag! Det vill säga raka motsatsen till vad frivillighetsivrarna påstod sig vara ute efter.
Låt mig säga det rakt ut. För SFP är det fullkomligt otänkbart att våra barn skulle välja bort det andra inhemska språket. Istället anser SFP att vi borde ta in det andra inhemska redan på första klass, och varför inte redan i dagis, med lek och sång. Ju tidigare vi lär oss, desto bättre.
Anna-Maja Henriksson
Partiordförande