– SFP har jobbat länge och målmedvetet för den nu aktuella ändringen av den s.k. övergångsutjämningen. För oss har det hela tiden varit viktigt att de olika välfärdsområdena behandlas möjligast rättvist då pengarna fördelas. Det finns inget välfärdsområde i Finland som har för mycket pengar, säger Anna-Maja Henriksson.
Henriksson och Blomqvist betonar att SFP:s påverkningsarbete har haft en stor betydelse för att finansieringsmodellen nu blir mer rättvis.
– Tack vare vårt arbete hösten 2020 ändrades den ursprungliga finansieringsmodellen då i den riktning som SFP förutsatte. Ordnade av tvåspråkig service och främjande av hälsa samt välfärd fick en större tyngd. Maximibeloppet som ett välfärdsområde kan förlora minskade också betydligt, säger Thomas Blomqvist.
– I samband med att regeringen i oktober 2020 godkände vårdreformen, förutsatte SFP att finansieringslagen ännu bör ses över på nytt, ifall den planerade s.k. landskapskatten inte skulle se ut att bli av denna valperiod. Eftersom en landskapsskatt inte nu kommer att införas, så har vi följaktligen i regeringen nu drivit en ändring av finansieringslagen, säger Anna-Maja Henriksson.
Ändringen av finansieringslagen betyder att maximibeloppet som ett välfärdsområde kan förlora minskar till 50 euro per person från nuvarande 100 euro per person.
– Den nu föreslagna ändringen betyder i praktiken att till exempel finansieringen för Helsingfors social- och hälsovårdsstänster klart förbättras. Med andra ord finns det mer pengar för anordnandet av t.ex. äldrevård i framtiden, säger Thomas Blomqvist.
Läs mer: https://vm.fi/-/hyvinvointialueiden-rahoituksessa-siirtymatasauksella-pysyvasti-rajattavan-muutoksen-enimmaismaaraa-muutetaan?languageId=sv_SE