Det gångna året har varit exceptionellt, såväl i Finland som ute i världen. Finland har blivit medlem i Nato och ett viktigt bilateralt avtal om försvarssamarbete med USA har ingåtts. Vår egen säkerhetspolitiska position har stärkts märkbart. Det är goda nyheter. Tröskeln för att någon någonsin ska angripa vårt land har höjts betydligt.
Samtidigt visar Ryssland sitt missnöje med våra beslut, genom att medvetet rikta hybridoperationer mot oss och sända flyktingar till vår östra gräns. Det accepterar vi inte, och därför är hela östgränsen nu stängd till mitten av januari.
Ute i världen finns många krishärdar. Krigen i Ukraina och på Gazaremsan lämnar ingen oberörd. Allt det lidande som civila, kvinnor och barn måste utstå måste få ett slut. Vi i Finland kan inte påverka allting, men vi ska göra det vi kan. Därför behövs vårt fortsatta orubbliga stöd till Ukraina och därför var det viktigt att Finland i FN:s generalförsamling förra veckan röstade för omedelbart eldupphör i Gaza, så att den humanitära hjälpen kan nå fram.
I veckan har såväl Finansministeriet som Finlands bank publicerat sina ekonomiska prognoser. Till det positiva hör att hushållens köpkraft stärkts. En bidragande orsak är att inflationen avtagit. Då det kommer till den offentliga ekonomin är utsikterna ändå dystra med svag ekonomisk tillväxt och ett ökat underskott. Det står klart att vi behöver arbeta för att bryta den här trenden och för att trygga vårt välfärdssamhälle.
Att endast spara sig ur ekonomiska trångmål är inte en god idé. Vi behöver skapa tillväxt och stärka vår konkurrenskraft. Vi behöver vara ett land där man gärna investerar. Det är viktigt att minnas att de flesta arbetsplatser föds i de små och medelstora företagen. Därför ska beskattningen också vara sådan att den sporrar till arbete och företagande.
Under den gångna veckan har statsbudgeten för 2024 godkänts, och satsningarna på forskning och innovationer är rekordhög. I samband med budgeten har riksdagen även fattat beslut om sina så kallade julklappspengar.
Med hjälp av julklappspengarna kan vi främja kultur- och ungdomsverksamhet på svenska i hela Finland, och stöda räddningsutbildningen på svenska. Samtidigt får viktiga väg- och trafikprojekt i olika delar av Österbotten anslag, däribland planeringen av rondellen mellan Furuholmsvägen och Södra Larsmovägen samt Purmovägen och Vexalavägen, för att nämna några. Också pengar för utvecklande av smarta trafiklösningar på riksväg 8 finns med, samt pengar till Karleby-Jakobstad flygplats i Kronoby för utvecklande av infrastrukturen för elflyg. Jacobstads Wapen får anslag för restaurering, så att galeasen ska kunna segla igen.
En förutsättning för ett framgångsrikt Finland och Österbotten är en god utbildning. Nästa års budget innehåller också satsningar på skolan och småbarnspedagogiken. Pisaresultaten för 2022 visar att de finländska barnens kunskaper har sjunkit sedan senaste mätning. Fortfarande är vi ändå på en bättre nivå än OECD-länderna i medeltal. Både elever och lärare behöver arbetsro i skolan. Som en del av lösningen kommer vi att öka antalet årsveckotimmar i de lägre klasserna med tre. Eleverna får fler timmar på sig att lära sig läsa, skriva och räkna. Arbetet med att stärka elevernas kunskaper och svänga trenden är stort, men inte omöjligt.
Slutligen. Ihärdigt, målmedvetet arbete leder till resultat. Förra veckan godkände regeringen förslaget till ny sametingslag, någonting jag är mycket glad över. Arbetet för en ljusare framtid fortsätter, men innan det fortgår i full fart är det viktigt med tid för lite återhämtning. Med dessa tankar vill jag önska alla er läsare en riktigt god och fridfull jul.