Fru minister, herr kretsordförande, bästa vänner
Jag vill vara med och bygga ett bättre samhälle. Ett samhälle där alla har en plats och där man bryr sig. Därför ställer jag upp i riksdagsvalet 2007.
Fru minister, herr kretsordförande, bästa vänner
Jag vill vara med och bygga ett bättre samhälle. Ett samhälle där alla har en plats och där man bryr sig. Därför ställer jag upp i riksdagsvalet 2007.
Vi lever i dag i en värld där det pågår ständig förändring på många plan. Globaliseringen har kommit för att stanna. Det känns som om världen krymper men samtidigt som om den skulle bli än mer komplex.
Därför behövs det beslutsfattare och politiker som ser helheter och som förstår sammanhang och som bryr sig om människors vardag.
Jag vill värna om det välfärdssamhälle våra förfäder byggt upp och som vi fått fortsätta förädla. Jag vill värna om vår demokrati och våra grundrättigheter. Jag vill värna om ett Finland med två språk, svenska och finska.
Hur skall vi då göra för att trygga välfärden och är det över huvud taget möjligt. Jag vill vara optimist och tro att det skall gå.
Vi behöver ett starkt näringsliv och ett gott företagarklimat kombinerat med tillgång till kunnig och pålitlig arbetskraft. Det är grundbulten för att det överhuvudtaget skall skapas medel att fördela.
För att göra det mera konkret kan man säga att vi behöver fler människor som jobbar, dvs en högre sysselsättningsgrad och en lägre arbetslöshet. Och Det borde alltid i alla sammanhang löna sig att jobba.
Jag anser också att det vore skäligt att man alltid skulle få behålla minst hälften av det man förtjänat, vilket inte är fallet idag. Dvs en marginalskatt på max 50 % skulle sitta bra.
I välfärdssamhället skall också individen få må bra. Det behöver heller knappast sägas, men klart är att mänskor som mår bra, är en resurs för alla i sin omgivning- för sin familj, för sin arbetsplats , för sitt närsamhälle. En god hälsa hos befolkningen kommer definitivt att vara en ytterst central grundpelare i vårt framtida samhälle.
Hälsa handlar om att som barn få må bra och trivas hemma, på dagis, i skolan, att ha trygga familjeförhållanden och att få hjälp och stöd då det behövs. Hälsa handlar att som ung få utbilda sig till ett yrke man tycker om och inom vilket man också kan skapa sig en framtid. Hälsa handlar om att mitt i livet få känna att man gör ett meningsfullt arbete som man orkar med, att känna sig behövd och delaktig. Hälsa handlar om att som äldre bli respekterad och aktad för den man är, att få den vård man behöver, att få känna att bastryggheten finns där om och då jag behöver den och att fortfarande räknas som en samhällsresurs.
Jag vill påstå att det finns en viktig koppling mellan ett starkt näringsliv i vårt land och en god folkhälsa.
Vi vet hur viktig hälsan är för vårt välbefinnande. Samtidigt vet vi att ohälsan sprider sig på många områden. Fetman håller på att bli ett stort folkhälsoproblem, och forskarna varnar för att våra barn kommer att få en kortare medellivslängd än vi, om trenden får sitta i. Skräpmat, godis och lemonad konsumeras som aldrig tidigare. Samtidigt har man skurit ner på gymnastiktimmarna i skolan. Man undrar nog vari logiken ligger. Förvisso har man infört hälsokunskap på schemat för de äldre barnen, men det kan inte ersätta bortfallet av gymnastik. Vi behöver alltså få in mer gymppa på läsordningarna igen. Barnen behöver få röra på sig. Och alla barn är inte aktiva inom någon idrott utanför skoltid. Jag är övertygad om att det finns ett klart samband mellan hur våra skolbarn och unga idag tillbringar sina dagar och hur morgondagens vuxna mänskor kommer att må och hur de kommer att klara sig i livet i allmänhet samt därmed också i arbetslivet.
Alkoholen är fortfarande ett stort hälsoproblem i vårt land, och i alkoholens fotspår följer ofta våld i olika former. Det drogförebyggande arbetet är otroligt viktigt, och samhällets stöd till drabbade familjer och individer är nödvändigt att utveckla. Jag efterlyser också en höjning av alkoholskatten på starksprit.
Många av oss i yrkesverksam ålder, drar idag tunga lass såväl på arbetsplatsen som hemma. Utbrändhet i olika former är härefter tillsannas med rygg- och nackbesvär den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. För många kunde det vara önskvärt att få återgå till arbetet stegvis, så att man kunde börja med att jobba några timmar och småningom stegvis återgå till det normala. Det är på tiden att få till stånd ett system med deltidssjukskrivning.
Sedan till en helt annan sak. Kommun – och servicestrukturreformen. För Österbotten och framförallt för de svenska och tvåspråkiga kommunerna, kommer det att vara av yttersta vikt att ”spela sina kort rätt” i denna reform. Vi behöver livskraftiga kommuner ja, och vi behöver livskraftiga kommuner med svenska som majoritetsspråk, för att svenskan skall överleva som ett samhällssbärande språk. På oss Österbottningar vilar därför ett alldeles speciellt ansvar nu., och ramlagstiftningen kommer att vara central för det fortsatta arbetet med reformen i praktiken.
Slutligen, Österbotten behöver en stark intressebevakning i landets riksdag. Det är bara så. Samtidigt behöver vi finlandssvenskar en stark intressebevakning i riksdag och regering vad gäller de specifikt svenska frågorna. Att tro att en minoritets intressen bevakas aktivt av någon annan än minoriteten själv, är att bedra sig. Därför behövs Sfp i riksdagen. Därför skall vi göra allt för att få folk att förstå att det är så. Saker sköter sig inte själva. Det behövs aktivitet och engagemang för att nå resultat. Därför skall vi se till att vi stärker den finlandssvenska närvaron i riksdagen. Vi skall tillsammans jobba för att vi har minst 4 Sfp riksdagsledamöter från Österbotten då den nya riksdagen samlas till sin första session i april 2007.
