Kolumnen publicerades i Vasabladet, Syd-Österbotten och Österbottens Tidning den 24 november 2024.
En av de första Muminböckerna jag läste av Tove Jansson när jag var barn var Kometen kommer. Jag minns hur den väckte känslor av oro och nyfikenhet och hur alla i Mumindalen förberedde sig på det värsta. Sedan landade ändå allt på något sätt väl och livet i Mumindalen gick vidare.
Världen idag är en väldigt orolig plats. Vi har krig i Europa. Rysslands aggression mot Ukraina fortsätter. I tisdags framförde Volodymyr Zelenskyj sin hälsning åt oss i Europaparlamentet i Bryssel då det hade gått 1000 dagar sedan krigets början. Det är helt klart att EU måste fortsätta stöda Ukraina. En stor majoritet i Europaparlamentet inser det. Vi kan under inga omständigheter acceptera att Ryssland berövar ett självständigt land dess frihet. Men vi behöver agera nu, och också USA:s stöd är viktigt.
Jämsides med kriget i Ukraina har vi en katastrofal situation på Gazaremsan där tiotusentals personer, bland dem merparten kvinnor och barn, fått sätta livet till. Den humanitära krisen är ett faktum och världssamfundet klarar inte av att få fram all den hjälp som behövs. Det finns även många andra krishärdar i världen där människor lider varje dag.
I skuggan av alla dessa förfärliga krig har vi åtskilliga naturkatastrofer som blir allt mer allvarliga, med många dödsoffer och stor humanitär och materiell skada som följd. Klimatförändringen lämnar ingen av oss oberörd. Den är här och nu. Därför är det inte underligt att det är lätt att se de mörka molnen på himlen samlas inför framtiden.
Vi får ändå inte låta misströstan ta över. Vi får inte förlora vårt hopp om en bättre framtid. Nu behövs det krafter som vill jobba för fred och stabilitet. Krafter som vill att världens ledare på riktigt börjar inse vart det bär med vårt jordklot ifall inte de stora länderna som Kina, Indien och USA börjar agera. Och här behövs också den europeiska rösten. Vi i Europa måste hålla fast vid våra klimatmål, vi ska fortsätta den gröna omställningen och fasa ut användningen av fossila bränslen. Vi har kunnandet och vi har förutsättningarna. Nu krävs det vilja.
Samtidigt behöver vi stärka vår beredskap att klara av olika kriser. President Niinistö fick i uppdrag av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att göra en rapport om stärkandet av Europas säkerhet och beredskap. Förra veckan presenterade han den för oss i Bryssel. I Finland har vi en lång tradition av att ta med hela samhället då det gäller beredskapen. Vi vet att beredskap på bred front handlar om alla aktörers betydelse – från individen, företagen, lokala och civila aktörer – till försvarsmakten. Samtidigt kan också vi bli bättre och ta lärdom av tidigare kriser, som exempelvis pandemin. Jag noterade också i veckan att man hos oss nu har publicerat nya anvisningar för befolkningen gällande beredskap för störnings- och krissituationer. Det är bra.
Niinistös rapport får gärna nu fungera som en väckarklocka för EU. Rapporten visar att vi i Europa har mycket vi kan göra för att stärka våra samhällens förmåga att möta olika typer av kriser. Vi behöver agera nu. Vi måste stärka EU:s beredskap. Relevant information måste delas snabbare mellan medlemsländerna och EU. Totalförsvarstänket, att hela samhället ska vara förberett på olika typer av kriser, är viktigt.
Att vara beredd är ändå en helt annan sak än att vara rädd. Vi ska inte låta rädslan ta över, utan visa att vi är starka tillsammans och att vi kommer klara av kris som kris. Då tankearbetet är gjort är hälften redan vunnet. Då är det inte så farligt om kometen kommer, för vi är beredda.
Anna-Maja Henriksson
Europaparlamentariker (SFP), Renew Europes vice ordförande
