Ukraina borde bli medlem av EU, förutsatt att landet får bukt med korruptionen och följer EU:s regelverk för en rättsstat. Det anser de finländska, svenska och danska Europaparlamentarikerna Anna-Maja Henriksson (SFP), Karin Karlsbro (Liberalerna) och Stine Bosse (Moderaterne).
DET KLICKADE omedelbart när Anna-Maja Henriksson som nyvald finländsk Europaparlamentariker 2024 mötte svenska Karin Karlsbro, som hade en mandatperiod i Europaparlamentet bakom sig. Nu samarbetar de i den liberala politiska mittengruppen Renew Europe.
– Vi talar samma språk. Och Karins längre erfarenhet i parlamentet är nyttig för mig, säger Anna-Maja Henriksson.
– Vi är båda noggranna och ambitiösa. Anna-Majas bakgrund som långvarig partiledare med tunga ministerposter är viktig för hela gruppen. Det är ingen slump att hon valdes till vice ordförande för Renew Europe, konstaterar Karin Karlsbro.
Intervjun med Anna-Maja Henriksson och Karin Karlsbro görs dagen efter att EU:s ledare sagt nej till skärpta sanktioner mot ryska oljefartyg, vilket Finland och Sverige hade föreslagit. Å andra sidan godkändes äntligen stödpaketet på 90 miljarder euro åt Ukraina. Vad gäller de ryska oljeföretagen konstaterar Anna-Maja Henriksson att EU inte har någon orsak att backa.
– Putin finansierar sitt krig i Ukraina med oljeintäkter och jag gillar inte alls att EU signalerar att vi håller tillbaka.
I Renew Europe finns också den danska Europaparlamentarikern Stine Bosse som samarbetar med Anna-Maja Henriksson och Karin Karlsbro. Ukrainas eventuella EU-medlemskap delar EU:s medlemsländer men de tre nordiska parlamentarikerna hör till förespråkarna.
– Ett fredsvillkor borde vara att Ukraina blir medlem men det kräver förstås att landet får bukt med korruptionen och att man följer det regelverk som finns. Att Ukraina har utkämpat ett krig med Ryssland leder inte automatiskt till ett medlemskap, påpekar Anna-Maja Henriksson.
– För Europa är ett ukrainskt medlemskap en säkerhetsfråga.
Energiförsörjningen, ett framtida medlemskap för Ukraina och en förnyad beslutsordning hör till de stora frågor som EU borde lösa. Det säger Europaparlamentarikerna Anna-Maja Henriksson, Karin Karlsbro och Stine Bosse.
Karin Karlsbro, som är Europaparlamentets huvudförhandlare i ekonomiska frågor som gäller Ukraina, säger att det är viktigt att inte glömma varför kriget pågår.
– Ukraina vill tillhöra det demokratiska Europa och bli av med strukturerna från Sovjettiden. Det tolererar inte Putin. Att neka Ukraina ett EU-medlemskap är att ge landet signalen om att antingen vända sig tillbaka mot Ryssland, vilket är otänkbart, eller att vända sig mot Kina, vilket vi inte vill.
Stine Bosse påpekar att Ukraina redan vidtagit åtgärder som borde underlätta landets väg in i EU.
– Ukraina är i krig men arbetar samtidigt på att förnya sin administration.
Den Rysslandspositive generalen Rumen Radevs seger i parlamentsvalet i Bulgarien i april är en osäkerhetsfaktor i EU. Radev har, efter sin seger, försökt tona ner sitt rykte som Rysslandsvän.
– Valresultatet är ett annat än vi önskade och nu är det upp till bevis för Radev. Bulgarien har också haft problem med korruption och med att följa rättsstatens principer, säger Anna-Maja Henriksson.
Karin Karlsbro påminner om att EU inte är en bankomat för länder som är beroende av EU-stöd.
– När ett medlemsland faller på regelverket måste det få snabbare konsekvenser.
Ungerns ex-premiärminister Viktor Orbán satte sig ständigt på tvären i EU-sammanhang. Vad lärde sig EU av Orbáns vägran att följa fattade beslut?
– Att kommissionen måste våga använda de verktyg som finns mot trilskande länder. Vad gäller Ungern gjorde man det till slut, genom att frysa 17 miljarder euro som Ungern hade rätt till, säger Anna-Maja Henriksson.
– Majoritetsbeslut i ministerrådet, i stället för att alla 27 länder ska vara överens, kunde vara en lösning. Ibland måste man vara tuff.
Viktor Orbán är knappast den siste EU-ledaren som motsätter sig beslut och Karin Karlsbro säger att Ungern är ett skolexempel på hur problematiskt läget kan vara.
– Det finns inget vaccin mot totalitära krafter. Motståndet måste vårdas via attitydpåverkan.
RELATIONEN mellan EU och USA fick en dramatisk törn efter president Donald Trumps besked om höjda tullar på varor från Europa. Därefter lyckades EU och USA komma överens om sänkta tullar men när den amerikanske presidenten mitt under avtalsarbetet höjde tullarna reagerade EU genom att frysa arbetet. Nu är arbetet återupptaget med en klausul som Karin Karlsbro, som ingår i den grupp som arbetar med avtalet, kallar Trumpsäkring.
– Trumpsäkringen innebär att det inte blir något handelsavtal ifall Trump fortsätter hota oss. Just nu arbetar vi på hur ordalydelsen i Trumpsäkringen ska se ut.
Anna-Maja Henriksson påpekar att en situation där USA:s president plötsligt använder tullar som maktmedel är ohållbar och att det gäller att betona Europas styrka.
– Europa är också en ekonomisk stormakt. USA behöver Europa. Ytterst handlar det om den internationella rättsordningen. Det är exceptionellt farligt när stormakten USA behandlar rättssäkerheten respektlöst.
Det amerikanska hotet om att annektera Grönland är ett annat exempel på president Trumps egenmäktiga inställning till rättssäkerhet och till andra länder. Stine Bosse påpekar att hotet om annektering av Grönland inte har försvunnit trots att det varit tyst om det en tid.
– Lyckligtvis pågår nu diplomatiska samtal mellan Danmark, Grönland och USA. Vill man hitta något positivt med hotet är det att vi har visat att EU kan reagera när ett medlemsland hotas.
– Att Grönland nu vill ha större inflytande över sitt öde är något vi måste förstå och respektera.
Anna-Maja Henriksson betonar EU:s roll i Grönlandsfrågan.
– Frågan enade Europaparlamentet mer än någon annan fråga har gjort. För grönlänningarna orsakade hotet osäkerhet och obehag men världens strålkastare riktades mot dem.
Utmaningarna EU står inför är enorma men vilka anser Anna-Maja Henriksson, Karin Karlsbro och Stine Bosse vara de största?
– Tillgången till energi och el och den hänger ihop med säkerheten. De länder som är självförsörjande på olja, gas och el har trumf på hand och EU:s medlemsländer borde göra sig av med beroendet av rysk och amerikansk gas och olja. Förnybar energi blir en nyckelfråga, säger Anna-Maja Henriksson.
Också Stine Bosse, som är medlem i utskottet för miljö, klimat och livsmedelssäkerhet, betonar vikten av en grön omställning men konstaterar att EU-parlamentet i dag består av starka högerkrafter med en annan inställning.
– I dag, med kriget i Iran, ser vi konsekvenserna av att inte ta övergången till grön energi på allvar. Vi har allt att vinna på en grön omställning.
– Kina visar vägen, EU ligger i mitten och USA har tappat greppet.
Karin Karlsbro lyfter fram kriget i Ukraina, konkurrenskraften och klimatförändringen som EU:s stora utmaningar.
– Det finns ingen manual för den situation vi befinner oss i nu. EU behöver ett kreativt och uppfinningsrikt ledarskap.
ISLAND folkomröstar om ett EU-medlemskap i höst. Om ja-sidan vinner är fyra av fem nordiska länder EU-medlemmar. Borde Norden bli en starkare aktör inom EU?
– De nordiska medlemsländerna borde samarbeta intensivare men viktigast är att alla länder jobbar mer för nu är det bråttom. EU borde ha en enklare beslutsordning, säger Stine Bosse.
Anna-Maja Henriksson suckar och konstaterar att EU inte skapades för den turbulens som nu råder.
– Vi borde förnya EU eftersom vi behöver strukturer som möjliggör snabba beslut. Här i parlamentet samarbetar Sverige, Danmark och Finland bra då det gäller att minska på byråkratin.
En förnyad beslutsordning är akut med tanke på att flera länder vill in i EU-gemenskapen. Förutom Ukraina är bland annat Albanien, Serbien, Montenegro och Nordmakedonien intresserade av ett EU-medlemskap.
TEXT: ANNIKA HÄLLSTEN | FOTO: JAN VAN LIEROP
