Festtal 7.3.2015,Lions Club Jakobstad/Malm 50 års jubileum
Bästa lionsbröder, Lions damer – Linneor, mina damer och herrar
Finns det för mycket välgörenhet i världen? Har vi för många som engagerar sig i föreningslivet? Finns det för många medmänniskor som bryr sig och som vill hjälpa och ställa upp för sin nästa? Jag tror vi alla vet svaret.
Men före vi går till det, låt mig upprättålla mig en stund kring Lions, kring engagemang och samhällsbygge och den så kallade tredje sektorns betydelse idag.
Bästa lionsbröder, Lions damer – Linneor, mina damer och herrar
Finns det för mycket välgörenhet i världen? Har vi för många som engagerar sig i föreningslivet? Finns det för många medmänniskor som bryr sig och som vill hjälpa och ställa upp för sin nästa? Jag tror vi alla vet svaret.
Men före vi går till det, låt mig upprättålla mig en stund kring Lions, kring engagemang och samhällsbygge och den så kallade tredje sektorns betydelse idag.
Frivilligorganisationernas verksamhet, och även Lionsverksamheten, är något som jag personligen alltid har sett upp till och värdesatt. Att kunna hjälpa sin nästa, att trygga ett sunt liv för barn och ungdomar, att stöda äldre, familjer, handikappade och andra som är i behov av hjälp. Denna hjälpande verksamhet är något mycket värderfullt, som vi måste göra vårt yttersta för att värna om även i framtiden. Därför är det en stor glädje och ära att ikväll få hålla festtal med anledning av att Lions Club Jakobstad/Malm firar 50 framgångsrika år.
Först tänkte jag börja med att blicka tillbaka på hur det hela började. Som många av er säkert känner till grundades lionsorganisationen “The International Association of Lions Clubs” i Chicago, USA år 1917 av försäkringsmannen Melvin Jones. Inom ett par år bredde organisationen ut sig till bl.a. Kanada och Kina, och efter det anslöt sig länder i Mellan- och Sydamerika till organisationen.
I Finland landsteg lionsverksamheten år 1950, då Finlands första lionsklubb, LC Helsinki-Helsingfors, grundades tack vare den kanadensisk-finländska resebyråinnehavaren Arne Ritari. Han ordnade resor till olympiaden i Helsingfors och samtidigt samlade han ihop en grupp finländare för att bilda den första lionsklubben.
Till Österbotten kom impulsen från väst, närmare bestämt från Sverige, liksom mycket annat vi kan vara tacksamma för i vårt samhälle idag. Från det nordeuropeiska lionskontoret i Stockholm gjorde man nämligen ett aktivt lobbyarbete för att sprida lionismen vidare. Den som hämtade lionismen till Jakobstad var Harald Wahrenby och året var 1953. Han samlade ihop de 15 första, som skulle bilda grunden till det som blev Lions Club Jakobstad, den sjätte i ordningen bland finländska lionsklubbar.
Hösten 1964, efter dryga tio års verksamhet, började det bli trångt om rum i fadershuset eftersom Jakobstadsklubben hade vuxit till sin maximala storlek. Trots det fanns det rum för fler bröder i vår stad. Därför grundades en ny klubb, Lions Club Jakobstad-65, den 17 januari 1965, vars 50 år vi idag har äran att fira. Vid det första mötet efter klubbens konstituerande möte ändrades dock klubbens namn till Lions Club Jakobstad/Malm, eftersom det visade sig att det första namnet inte kunde godkännas. (Otto Malm?)
Verksamhet under klubbens första verksamhetsår fanns det gott om. Den första så kallade önskekällan anlades invid Runebergs stuga, man ordnade en stor folkfest och lionsbröder mötte folkskollärare i en fotbollsmatch, där de insamlade medlen räckte till en ny TV-apparat inklusive antenn till Ahlbäcks Åldringshem. I och med den långa köldperioden när temperaturen vara nere vid -30 – -40 grader hölls även vedhuggningstalkon hos sjuka och åldringar. Redan under det första verksamhetsåret kom även klubbens Lady Lions glädjande igång med sin verksamhet.
Sedan dess har klubbens verksamhet satt betydande fotspår i Jakobstad och gjort många betydelsefulla insatser för invånarna. En av de större satsningarna gjorde Jakobstadsklubbarna tillsammans när man samlade ihop över 20 000 mark till inredningen i ungdoms- och idrottsgårdens Café Pingvin i samband med bygget av Idrottsgården. Andra plock i verksamhet genom åren är pappersinsamlingar, modevisningar, byggtalkon, utdelningar av matpaket till julen, blodgivning, sikfest på Fäboda kaffestuga, kyrkokonserter, utdelning av idrotts- och musikstipendier och, kanske den största aktiviteten genom tiderna, väggtallriksaktiviteten.
Bästa festpublik,
Grundpelarna i lionsideologin är serviceuppdraget, arbetet i närområdet, samarbetet mellan inhemska lionsklubbar och med klubbar ute i världen samt att stöda medlemmarnas utveckling. Jag är övertygad om att Lions kommer att ha en viktig uppgift att fylla även i vårt framtida samhälle, både nationellt och globalt. Vi lever i en värld som blir allt mer komplex. Men mänskans grundbehov består.
I takt med att samhället förändras, ändras även medborgarsamhället och den frivilliga verksamheten. Digitaliseringen för säkert med sig nya utmaningar som frivilligarbetet och tredje sektorn behöver anpassa sig till, men den ger också möjligheter. Kanske just vad gäller medlemsrekryteringen, att hitta nya medlemmar kunde det säkert också ske via de sociala medierna utöver de traditionella kanalerna. De sociala medierna som ger varje användare möjlighet att själv producera innehåll, att hålla kontakt och skapa kontakt med andra såväl när som fjärran. Denna utveckling förändrar också interaktionen mellan oss mänskor, mellan medborgare och politiker och mellan medborgare och myndigheter inom den offentliga sektorn.
För många organisationer är en av de viktigaste uppgifterna att påverka i samhället och att förmedla medlemmarnas behov men också kunskap till beslutsfattarna. Frivilligverksamheten är dessutom en samhällspolitiskt och samhällsekonomiskt betydande verksamhet. Utan frivillverksamhet skulle Finland vara mycket fattigt. Här i Österbotten och i Jakobstad är vi speciellt duktiga på föreningsliv. Det finns ju faktiskt också undersökningar som visar, att just finlandssvenskarna lever längre och mår snäppet bättre än sina finskspråkiga systrar och bröder, mycket tack vare vårt aktiva föreningsliv och ett starkt socialt kapital som vi så fint kallar det. Faktum är att Nästan hälften av finländarna är engagerade i frivilligarbete, något som är oerhört bra!
Dessa frågor om aktiv medborgar- och organisationsverksamhet är ett av flera teman som tas upp i den demokratipolitiska redogörelsen som statsrådet gav till riksdagen för nästan precis ett år sedan (14.3.2014). Grundlagsutskottet, som i november 2014 gav sitt betänkande till redogörelsen, höll det som viktigt att statsrådet även i fortsättningen ger demokratipolitiska redogörelser till riksdagen för att de folkvalda regelbundet ska kunna föra en diskussion om demokratipolitikens innehåll och utvecklingsbehov. Det här är något som jag som justitieminister också skriver under.
Att utveckla förutsättningarna för frivilligarbete är något som jag har hållit framme under hela min ministerperiod. I gott samarbete med justitieministeriet, har nu finansministeriet, som ansvarar för många delområden gällande frivilligarbete, (speciellt beskattningen) tillsatt en arbetsgrupp för att utreda hur lagstiftningen i anslutning till frivilligarbete kunde utvecklas och förutsättningarna tryggas. Arbetsgruppen ska komma med en delrapport i maj och det ska bli intressant att ta del av arbetsgruppens utvecklingsförslag. Jag tycker nämligen att det finns en olycklig tendens i samhället just nu, att se också frivilligarbete som beskattningsbart. Det är något vi absolut måste komma bort från. Talkoarbete och talkoandan vi har ännu i vårt land, är för värdefull för att slarvas bort pga. oklara skatteregler. De ideella föreningarna måste få fortsätta bedriva vettig verksamhet och kunna sälja kaffe med dopp, utan att skattmasen lurar bakom hörnet. Därför är det utredningsarbete som nu görs så viktigt.
Bästa festdeltagare,
Många viktiga funktioner i vårt samhälle bygger på frivilligarbete som utförs av engagerade personer. Utan alla dessa organisationer, föreningar och aktörer skulle en stor del av den verksamhet som berikar bland annat våra barns och äldres vardag inte finnas till. För att få talkoandan att leva vidare är det avgörande att vi till yngre generationer lyckas förmedla betydelsen av frivilligarbete. Att ge av sin egen tid och sina egna resurser för att hjälpa andra.
Likväl är det avgörande att såväl staten som kommunerna drar sitt strå till stacken och stöder frivilligverksamheten. En välfungerande frivilligsektor är en viktig byggsten i vårt välfärdssamhälle. För regering och riksdag gäller det att i lagstiftningen noga överväga vilka bestämmelser man inför så att inte exempelvis frivilligorganisationernas administrativa börda blir ett hinder för den konkreta verksamheten.
Hur mår vårt samhälle idag? Det är en fråga som vi har skäl att ställa oss. Och hur skulle det se ut om vi inte hade aktiva medborgare, individer som ställer upp och medverkar i samhällsbygget.
Vi ser en tendens att egoismen ökat. Mycket kretsar idag kring individen och jaget. Nödvändigvis inte bara på ont. För alla mänskor är det viktigt att bli bekräftade. Att bli sedd och accepterad. Men Det finns unga idag som känner utanförskap, som upplever att ingen bryr sig, som är ensamma och därför söker sig till nätets undervärld för att bli bekräftade. En del av dem, riskerar också radikalisering. Något som vi dessvärre sett allvarliga former av nu, då unga personer söker sig till extremism och i värsta fall terrorism.
Därför är det så viktigt att vi på allt sätt försöker motverka utanförskap. Att våra barn o unga kan uppleva, att de har en plats, att de behövs i vårt samhälle. Därför har också vi alla, såväl som individer som genom de föreningar vi är aktiva i, en viktig roll.
För genom föreningsverksamheten, skapas sociala band, mänskliga kontakter som vi alla mår bra av. Och vad är roligare än det, då man kan göra något för en annan människa, hjälpa nån som behöver hjälp. Just här har också Lions varit så viktiga. Otaliga är de projekt och penninginsamlingar för goda ändamål som också LC Malm genomfört under sina verksamma 50 år. Och jag är helt säker på att ni också under årens lopp upplevt en stark gemenskap jämsides med glädjen att kunna göra nytta, att kunna bidra med konkreta handlingar också till regionens och stadens väl o ve.
Elisabeth Rehn sa på ett tillfälle som jag ordnade för en tid sedan. Det onda har vingar, det goda rör sig i snigelfart” Då vi ser oss runt i världen och reflekterar över vad som händer idag, är det inte svårt att säga att man förstår tankesättet.
Isis sprider skräck med sitt barbari, grymhet som vi har svårt att överhuvudtaget förstå, Boko Haram kidnappar flickoro och kvinnor, säljer dem som slavar och gifter bort 9 åringar, kristna i Syrien torteras och dödas, terroristdåden i Paris och Köpenhamn vittnar om att ondskan också kommit närmare oss. Men just därför får vi inte låta rädslan ta över. Vi måste fortsätta tro på det öppna samhället, på individens frihet och jämlikhet. Vi ska övervinna det onda genom att göra det goda!
Det är också här som organisationer som Lions också framöver har en viktig roll. En aktör som har frivilliga runt om i världen, som vill stå upp för det goda och ge av sin tid för att tillsammans med andra likasinnade verka för en bättre värld.
Vi behöver mera av den sortens aktivitet i framtiden, inte mindre som svar på de frågor jag ställde i inledningen. Därför är jag också glad att se att ni är så många här idag, att LC Malm verkar vara en pigg 50-åring som har många goda år framför sig.
Och låt mig också säga det, att i ekonomiskt tuffa tider är betydelsen av frivilligarbete större än någonsin. Därför vill jag avslutningsvis rikta ett uppriktigt, hjärtligt tack till er alla frivilliga för det värdefulla arbete ni utför till förmån för era medmänniskor och hela samhället så väl i närregionen som runt om i världen enligt Lions devis ”We serve – Vi hjälper – Me palvelemme”! Jag önskar er all lycka och välgång i er kommande verksamhet. Ni har en viktig uppgift nu och i framtiden. Var stolta över er fina förening och det ni åstadkommit tillsammans.
Varma gratulationer till Lions Club Jakobstad/Malm med anledning av era 50 framgångsrika år!
Tack!
