Kolumnen publicerades i Vasabladet den 12.4.2024.
För knappt två veckor sedan skedde det som aldrig ska få ske. En 12-årig pojke öppnade eld mot sina klasskamrater i Viertola skola i Vanda. En klasskamrat omkom och två blev allvarligt skadade. Händelsen har skakat och berört hela skolgemenskapen och oss alla djupt.
I tisdags besökte jag skolan för att träffa rektorn och lägga ner ett ljus för att hedra offren. Såväl skolan, Vanda stad, välfärdsområdet som polisen förtjänar ett stort tack för sitt agerande. Det stöd som erbjudits eleverna, familjerna och skolpersonalen har varit mycket viktigt, och det behöver fortsätta.
En sak är klar. Det finns ännu fler frågor än svar. Därför måste man akta sig för att dra slutsatser om orsakerna till dådet före polisens utredning är färdig. Men däremot är det uppenbart att många barn och unga idag mår dåligt, och det här kräver insatser på bred front.
Finlands långsiktiga arbete för att förebygga våld och mobbning i skolan behöver fortsätta. Regeringens mål är att införa enhetliga verksamhetsmodeller för hur man ska agera så att mobbningen och våldet minskar och helst helt försvinner. Vi vill också stärka rättsskyddet för elever som blivit utsatta för mobbning samt deras möjlighet att fortsätta i den egna skolan. Vi har också beviljat tilläggsfinansiering för elev- och studerandevården.
Samtidigt är det klart att fokus inte bara ska ligga på skolan. Vi vuxna bär ett stort ansvar för barns välmående. Vi behöver en bred samhällsdiskussion om hur vi kan stärka tryggheten, skapa förtroende och agera ansvarsfullt också på sociala medier. Och vi behöver fundera på hur t.ex. TikTok och olika dataspel påverkar barnen. Barn behöver öva på förmågan att klara motgångar och negativa känslor. Våld kan aldrig vara lösningen. Varje barn har rätt att känna trygghet i skolan och i hemmet alla dagar.
Den här veckan har också inneburit förberedelser inför den så kallade ramrian som infaller inkommande vecka. Finlands ekonomi är i mycket dåligt skick. Underskottet växer och vår lånebörda ökar varje dag. Därför riskerar vi bryta mot EU:s gemensamma regler om skuldsättning. Ifall det sker skulle EU-kommissionen kunna ställa krav på sparåtgärder och bestämma hur vi ska anpassa vår ekonomi. Det kan vi inte låta ske.
Det håller inte att vi skuldsätter oss med över tio miljarder per år. Det tror jag alla förstår. Vi behöver göra anpassningar nu för att rädda vår välfärd. Och vi måste få hjulen att snurra så vi får ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det ingen hemlighet att nedskärningarna som vi redan varit tvungna att göra inte har varit lätt. Att hitta ytterligare inbesparingar är inte ett dugg lättare. Det finns bara dåliga och ännu sämre alternativ kvar. Att det också blir skattehöjningar är ofrånkomligt.
För mig är det ändå klart att det vore ytterst oklokt att spara på grundskolan. Regeringens tilläggssatsningar på 200 miljoner euro vill SFP absolut hålla fast vid. Jag är långt på gång med reformen att förnya stödet för lärande så varje elev får stöd och hjälp så tidigt som möjligt och vi får fler speciallärare och andra vuxna till skolan. PISA-resultaten visade att vi måste trygga att alla barn får med sig grundfärdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna, för att klara sig i livet. Därför ska vi sätta till två årsveckotimmar i modersmål och litteratur i årskurs 1-2 samt en timme matematik i årskurs 3-6.
Den här veckan har ändå små saker påmint om det goda. I Bryssel, där jag i veckan deltog i EU-kommissionens toppmöte om utbildning, är våren redan långt hunnen, men också här i Finland har vårsolen tittat fram ordentligt efter vintern. Det är viktigt att hålla kvar vår framtidstro och alltid arbeta för ljusare tider.
Anna-Maja Henriksson
Undervisningsminister, SFP:s partiordförande
