Tal: Västerbotten på Grand Hôtel: Västerbotten, föregångare i omställning: Hur höjer vi tempot?

Det geopolitiska läget har konsekvenser också för transportsystemen och transportnäten. Hur kan vi skapa bästa möjliga beredskap och resiliens också då det kommer till  transportområdet i Norden?

Talat ord gäller.

Bästa åhörare,

Jag vill inleda med att tacka för inbjudan det är en glädje att delta och diskutera detta ytterst relevanta tema.

Vår värld har förändrats dramatiskt under de senaste åren. Först drabbades världen av Covid-19 -pandemin. Nu bevittnar vi i vårt närområde Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Därtill kommer klimatkrisen och ekonomiska utmaningar.

Allt detta medför stora förändringar. I en säkerhetspolitiskt utmanande tid har styrkan i vårt samarbete synts tydligt. Våra länder har haft ett mycket nära samarbete och stöttat varandra. De nordiska länderna är starkt engagerade i att upprätthålla stabilitet och främja fred både i vår närregion och internationellt.

I Finland har vi många gånger understrukit att vårt medlemskap i Nato är komplett först när Sverige också är Natomedlem. Vi i Finland gläds verkligen med er över att det Turkiska parlamentet förra veckan röstade för ett svenskt Natomedlemskap. Att alla de nordiska länderna blir medlemmar i Nato innebär också en ny era i det nordiska samarbetet. Pusselbiten som saknats läggs på sin plats och det nordiska samarbetet stärks ytterligare. Starkt samarbete inom en sektor sprids som ringar på vattnet och leder till stärkt samarbete också på andra områden.

Bästa åhörare,

Det geopolitiska läget har konsekvenser också för transportsystemen och transportnäten. Hur kan vi skapa bästa möjliga beredskap och resiliens också då det kommer till  transportområdet i Norden? Förstärkning av transport- och logistikförbindelser ska stå högt på vår agenda. Det har betydelse inte bara ur ett civilt och ekonomiskt perspektiv utan också ur militär synvinkel. Betydelsen av försörjningstryggheten och transportsystemets resiliens kan inte överskattas.

Väg- och järnvägsförbindelserna är viktiga när det gäller tillgänglighet. För Finland utgör Sverige och Norge  i dag den huvudsakliga riktningen inom transportområdet. Ett exempel på gränsöverskridande samarbete är elektrifieringen av järnvägen mellan Torneå och Haparanda som pågår som bäst. Detta skapar nya möjligheter också med tanke på försörjningstryggheten. Torneå-Haparanda är den enda förbindelsen Finland har till det europeiska järnvägsnätet.

En gemensam förståelse i Norden om våra möjligheter och utmaningar kommer att förbättra kompatibiliteten mellan de olika transportsystemen, och också i hela Europa. Enligt de nordiska transportministrarnas förklaring från november 2022 finns det ett behov att fördjupa samarbetet i frågor som rör planering av transportsystemen. Därför vill jag uppmuntra de nordiska länderna att fortsätta den gemensamma planeringen av transportsystemen. Det gläder mig att detta redan sker mellan de svenska och finska myndigheterna.

Vi kan och ska fortsätta utvecklas. Det handlar om att se om sitt hus inför framtiden. Att ha visioner. Att bygga flera broar i Norden, både bildligt och kanske också i praktiken. I Finlands regeringsprogram finns det också en skrivning om en utredning om en fast förbindelse över Kvarken. Samarbetet i Kvarkenområdet är långvarigt, starkt och utvecklas kontinuerligt. Ett praktexempel är Umeå och Vasa, som ifjol enats om en gemensam utvecklingsstrategi som ska främja välfärd och hållbar tillväxt.

Bästa åhörare

På grund av vårt geopolitiska läge, den arktiska dimensionen och behovet av att säkra försörjningstryggheten är vårt transportnät av stor europeisk betydelse. Militär rörlighet i den arktiska regionen är något vi måste titta närmare på också som Natomedlem. Eftersom vi i Finland, Sverige och Norge har erfarenhet av att verka under krävande arktiska förhållanden är samarbete naturligt.

Det är viktigt att även ta hänsyn till klimatförändringens  påverkan i den arktiska regionen och att vara beredd på att extrema väderfenomen kommer att öka. Transportnätet ska fungera under alla förhållanden. Fungerande förbindelser stödjer välbefinnandet och arbetsmöjligheterna för människor som bor i den arktiska regionen.

Jag vill idag också nämna ekonomin som på många sätt är nära kopplad till säkerheten. Det finns en stor ekonomisk potential i norr. Man kan ligga i framkant när det gäller grön teknik och nya innovativa lösningar. Lapplands handelskammare har uppskattat att investeringspotentialen bara i de norra regionerna i Finland, Sverige och Norge uppgår till närmare 190 miljarder euro. Mycket av denna potential hänför sig till industri, energi, turism och infrastruktur. Detta innebär en fantastisk möjlighet för våra nordliga regioner.

Andra ekonomiska möjligheter inkluderar investeringar i batterifabriker, skogsindustriinvesteringar, kolneutral stålproduktion, vindkraftsproduktion och gruvprojekt. Vi har betydande fyndigheter av mineraler som främjar både den gröna omställningen och Europas strategiska självstyre. Gröna omställningsprojekt skapar möjligheter, jobb och välbefinnande i den norra regionen.

I våra länder är behovet av kvalificerad arbetskraft enormt. Vi ska se det som vår gemensamma utmaning att locka arbetskraft till regionen. Alla gynnas av ett intensifierat samarbete och gemensamma spelregler på detta område.

Betydelsen av gränsöverskridande samarbete har ökat. I Nordiska ministerrådet fortsätter arbetet med att stärka den fria rörligheten för människor och företag i Norden. Rörligheten Mobiliteten är grundläggande för det nordiska samarbetet. Både nationellt och nordiskt anstränger vi oss för att motverka gränshinder som innebär hinder för hämmar mobilitet och tillväxt. En enhetlig reglering på området underlättar för både företag och privatpersoner.

Vi nordiska samarbetsministrar fortsätter i Nordiska ministerrådet arbetet med att upprätthålla och vidareutveckla det nordiska samarbetet. Stödet för intensivare samarbete är starkt. Enligt de nordiska statsministrarnas Vision ska Norden 2030 vara världens mest hållbara och integrerade region. I tider av osäkerhet framhävs betydelsen av ett brett nordiskt samarbete. Våra gemensamma nordiska värderingar och vårt nordiska samarbete behövs. Det nordiska står på en oerhört stabil grund och genomsyrar våra samhällen.

Vi nordiska länder har mycket att erbjuda varandra och vår gemenskap skapar ”nordisk nytta” – ett stort mervärde för oss. Tillsammans är vi starkare.