VBL: Finland behöver tillväxt och framtidstro

Kolumnen publicerades i Vasabladet den 7.10.2023.

För drygt två veckor sedan gick regeringens första budgetförhandling av stapeln. Det var en tydlig bild som vi ministrar fick målad upp för oss. Finland har för hög skuldsättningsgrad.

Räntorna på statsskulden ökar nu kraftigt och nästa år måste vi ännu ta drygt elva miljarder euro i nya lån. Därför måste vi agera nu för att bryta trenden, annars riskerar vi vårt välfärdssamhälle.

I norra Europa är vi nu det mest skuldsatta landet. Skutan Finland ska svängas på rätt köl och vi ska stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Det kommer också att innebära vissa svåra nedskärningar, samtidigt som målet är 100 000 nya sysselsatta.

För mig och SFP är det viktigt att alla hålls med i vårt välfärdssamhälle. Vi måste se till att läget inte försämras oskäligt för någon grupp och därför behövs tillräckliga konsekvensanalyser på de åtgärder som nu föreslås.

För att stärka vår konkurrenskraft och välfärd behöver vi också satsningar på framför allt utbildning, forskning och infrastruktur. Det för Finland framåt. Som undervisningsminister vill jag jobba för att Finland ska tillbaka till världstoppen när det gäller utbildningen. Våra barn och unga ska ges jämlika möjligheter att utvecklas och lära sig, samt hitta vägen fram i livet. Därför satsar vi på hela skolstigen, från småbarnspedagogiken till högskolorna. Särskilt viktigt är det att vi nu stärker grundfärdigheterna, att kunna läsa, skriva och räkna.

Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 satsar vi 50 miljoner euro till för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation. Nästa år kommer vi även utveckla systemet med stöd för lärande inom gymnasie- och yrkesutbildningen.

Regeringen gör också en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Här är näringslivets och högskolornas samarbete helt centralt. Nybörjarplatserna vid högskolorna kommer också att ökas.

Som SFP:s partiordförande jobbar jag målmedvetet för att stärka svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Jag vill nämna några konkreta satsningar som syns i budgetförslaget.

Språkexamen som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, blir nu avgiftsfritt. Det här är något som SFP har jobbat för länge. Viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken. Vi stärker den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024, vilket är anmärkningsvärt. Enligt regeringsprogrammet ska 5–10 procent av de som kommer till Finland integreras på svenska. Också den svenskspråkiga polis- och räddningsutbildningen får tilläggsanslag i nästa års budget.

Nästa vecka börjar budgetdebatten i riksdagen. Regeringen föreslår märkbara infrastruktursatsningar, och resultatet av SFP:s långsiktiga arbete syns också i Österbotten.

Planeringen av Kasköbanan tilldelas fem miljoner euro. Vi satsar på fördjupandet av farleden till Vasa, förbättringar av riksväg åtta på sträckan Edsevö–Lepplax samt Ytterjeppo planskilda korsning, och färdigställer Jakobstads hamnväg. Stora satsningar görs på stambanan, vilket även gynnar Österbotten. På grund av EU:s så kallade ö-undantag, som gynnar Åland, beviljas fartygstrafiken i Kvarken understöd i syfte att minska de kostnader som utsläppshandeln medför.

Jag gläds också över att SFP har lyckats trygga finansiering för det nationella patientsäkerhetscentret vid Vasa centralsjukhus. Det har betydelse att SFP sitter i regeringen.