Festtal Viexpo 50 år/Juhlapuhe Viexpo 50 vuotta

23.10.2019 kl. 17:44
Talet hölls den 23.10 på Viexpos 50-års fest

Talat ord gäller.

Arvoisa juhlayleisö, Viexpon ystävät, hyvät naiset ja herrat
Hyvät ystävät
Bästa festpublik, alla vänner av Viexpo, mina damer och herrar.
Bästa vänner,
 

Det är en ära att stå här framför er ikväll och gratulera 50-årsjubilaren Viexpo, som är Finlands äldsta, och kanske mest framgångsrika exportfrämjande aktör. Grattis Viexpo för femtio lyckade år! Och jag är glad att det är just här i Jakobstad som vi firar, eftersom det faktiskt var här som Viexpo startade för 50 år sedan.

On suuri kunnia olla täällä tänään onnittelemassa 50-vuotisjuhlaansa viettävää Viexpoa, Suomen vanhinta ja ehkä menestyksekkäintä vienninedistäjää. Onnittelut 50 menestyksekkäästä vuodesta! Olen myös iloinen, että vietämme juhlaa juuri täällä Pietarsaaressa, jossa Viexpon toiminta alkoi 50 vuotta sitten.

Innan vi tittar framåt känns det rätt att blicka bakåt i historien. Hur kommer det sig att Finlands äldsta exportfrämjande aktör finns just här i vår region? Jag skulle säga att det nog inte är någon slump. För som vi vet har export alltid varit viktig för våra österbottniska regioner. I många hundratals år har österbottningarna haft siktet på omvärlden. Man kan säga att det var tjärbränningen under 1600-talet som lade grunden för vår regions exportframgång. Tjäran var en av det svenska rikets viktigaste exportvaror och en tredjedel av den tjära som exporterades kom från de österbottniska bygderna.

1700-1800-lukujen vaihteessa laivanrakennusteollisuus alkoi päästä vauhtiin alueellamme. Toiminta kasvoi siinä määrin, että jopa 20 prosenttia silloisen suurvallan Ruotsin laivoista rakennettiin täällä. Tämä perinne on säilynyt, ja nykyisin kokonaista 60 prosenttia kaikista Suomessa rakennetuista veneistä valmistetaan Kristiinankaupungin ja Kalajoen välisellä 280 kilometrin pituisella rannikolla. Suuri osa veneistä rakennetaan täällä Pietarsaaren ja Kokkolan alueella.  Yli kaksi kolmasosaa niistä veneistä, jotka täällä rakennetaan, viedään ulkomaille.  Tästä meillä on syytä olla ylpeitä. Och vi bygger världens bästa segelbåtar.

Merkittävä syy muun muassa laivateollisuuden kukoistukseen juuri tällä alueella on, että Vaasalla, Kokkolalla ja myöhemmin myös Pietarsaarella oli oikeus harjoittaa vientiä ja tuontia satamiensa kautta. Tänäkin päivänä nämä kolme satamaa ovat elintärkeitä alueidemme yrityksille ja liiketoimintaympäristölle.

Under den senare halvan av 1800-talet emigrerade nästan 300 000 finländare till Amerika. Hälften av dessa var österbottningar. En del av österbottningarna återvände sedan från ”Amirika”, förhållandevis förmögna och med nya affärsidéer. Då man ser tillbaka på det hela kan man väl kalla det för vårt folks största kollektiva studiebesök, som helt klart har satt sin prägel på dagens exportinriktade Österbotten.

Kaksi maailmansotaa ja sisällisota leimasi 1900-luvun alkupuolta, mutta pohjanmaalaiset yritykset onnistuivat sopeuttamaan toimintansa vallitseviin olosuhteisiin. 1950-luvulla Suomen jälleenrakennus oli täydessä vauhdissa ja vienti länteen lähti ansiokkaaseen nousuun. Idän vientikin veti sotakorvausten muodossa.

Tämä katsaus ajassa taaksepäin osoittaa, että Pohjanmaan asema yhtenä Suomen vientivetoisimpina alueina ei ole mikään sattuma. Pohjanmaalla on vahvat vientiperinteet. Alueemme pitkäaikainen menestys perustuu korkeaan työmoraaliin, ennakkoluulottomaan suhtautumiseen ympäröivään maailmaan ja laadukkaisiin tuotteisiin. Väittäisin, että maailmassa on harvoja alueita, joissa työmoraali ja halu menestyä on yhtä korkealla kuin täällä.

Och idag bygger vi faktiskt världens finaste segelbåtar idag. Det är ingen slump. Fartyget (barken eller fregatten) Hercules byggd i Jakobstad var det första finländska fartyget som seglade jorden runt på 1800-talet. Dagens lyxsegelbåtsbygge kräver internationella nätverk och produktutveckling. Det handlar om att attrahera världens rikaste mänskor att vilja köpa just en Swan eller Baltic. Och här behövs mångsidigt kunnande och språkkunskaper.

Då Viexpo grundades för 50 år sen, hade vi ingen aning om mobiltelefoner och internet, digitalisering eller artificiell intelligens. Då beställdes utrikessamtalen via telegrafen till trådtelefonen och tack vare telefaxen kunde handlingar sändas från ett land till ett annat. Steget ut i världen för de mindre företagen var därför längre än det är idag. Ändå låg vi i Österbotten i framkanten. Och mycket har hänt under 50 år.

Idag lever vi i en globaliserad värld. Marknaden är egentligen gränslös. Hela världen ligger öppen för den som kommer med tillräckligt goda idéer och intressanta produkter. Och servicesektorn utvecklas. Viexpos uppgift idag är ändå fortsättningsvis att stöda de mindre och medelstora företagens internationalisering. Men verktygen har blivit andra. De stora företagen, UPM, ABB, Wärtsilä klarar sig själva. Många medelstora likaså. Men det är ju faktiskt så att flest nya arbetsplatser skapas i de små och medelstora företagen, och därför har aktörer som  Viexpo och Business Finland fortsättningsvis en mycket viktig betydelse i vårt samhälle.

Alueen edustajana on myös mukava ylpeillä Viexpon toiminnan tuloksilla, jotka näkyvät myös ydinalueiden eli Pohjanmaan, Keski-Pohjanmaan ja Etelä-Pohjanmaan ulkopuolella. Vuosien varrella lukuisat yritykset ympäri Suomea ovat toteuttaneet onnistuneita kansainvälistymishankkeita. Esimerkiksi Namibiassa on suomalaisten yritysten ja Viexpon ansiosta betonitehtaita, jotka toimittavat paikallisille rakennusyrityksille ja valtiolle betonia maan jälleenrakennusta varten. Toinen esimerkki on espoolaisyritys, joka Viexpon avulla on päässyt toimittamaan Kazakstaniin kasvihuonetekniikkaa ja - infrastruktuuria.   Esimerkkejä löytyisi paljon enemmänkin.

Hyvä juhlayleisö,

Me kaikki haluamme, että Pohjanmaan ja koko Suomen menestys yritysmaailmassa jatkuu ja paranee. Siksi hallituksen tärkeimpiä tavoitteita on vähintään 75 prosentin työllisyysaste. Koko talouspolitiikkamme perustuu siihen, että onnistumme kohottamaan työllisyyden tälle tasolle – pohjanmaalaiselle tasolle.

Och som vi alla vet är företagande något av ett varumärke i vår region. För att våra företag ska kunna växa är det avgörande att de har tillgång till kunnig arbetskraft. Därför behövs nu många olika åtgärder. För att göra det lättare att rekrytera utländsk arbetskraft görs behandlingen av behovsprövningsansökningarna smidigare och kortare. Målet är de ska behandlas inom en månad. Dessutom ska utländska studerande få stanna kvar längre i Finland efter utexaminering.

Regeringen kommer att göra en företagarstrategi som fokuserar på bland annat på små- och medelstora företags tillväxtorientering och internationalisering. Vi kommer att främja lokala avtal och vi gör det lättare att anställa den första arbetstagaren. Vi satsar på företagens internationalisering och innovation genom stora tilläggsresurser till Business Finland. Det görs också ett program för att påskynda små- och medelstora företags tillväxt. I programmet kommer man särskilt rikta stöd till företagen i Södra och Västra Finland. Allt det här är sådant som jag och med mig SFP länge har talat för. Dessa åtgärder är alla sådana som också företagen här hos oss har efterfrågat, för att kunna växa och expandera både nationellt och internationellt.

Och det finns mera, tillsammans med regionens riksdagsledamöter har vi också jobbat hårt för att få fler flygturer till Kronoby flygfält. Också Vasa flygfält har goda förbindelser. I regeringens förslag till budget finns flera infrastruktursatsningar som gynnar den österbottniska exporten. En förbättring av riksväg 8 vägsnittet Vassor – Kärklax är en av de största. Dessutom kommer det planeringspengar för att försnabba järnvägen mellan Seinäjoki och Vasa. Som vi lärt oss av historien är infrastrukturen avgörande för att också exporten ska fungera. Utan de österbottniska hamnarna skulle knappast vår region idag se ut som den gör.

Työllisyyttavoitteiden saavuttaminen edellyttää pitkäjännitteistä ja tavoitteellista työtä. Tasapainoinen ja kasvava talous vaatii jatkuvaa kehitystä ja vakaita toimintaedellytyksiä. On ehdottoman tärkeää panostaa siihen, että väestöllämme on mahdollisuus kouluttautua. Siksi olen iloinen, että yliopistojen ja ammattikorkeakoulujen perusrahoitusta vahvistetaan ja että panostamme ammatilliseen koulutukseen ja perusopetukseen. Koulutus on valttikorttimme. Opettajien, koululaisten ja opiskelijoiden on koettava, että haluamme satsata heihin. Optima on täällä ammatillisen koulutuksen edelläkävijä. Myös Yrkesakademin menestyy hyvin. Meidän pitäisi hyödyntää tätä enemmän. Koulutus on Suomen valttikortti ja olen vakuuttunut, että myös Viexpo on voinut hyödyntää tätä vahvuuttamme 50-vuotisen toimintansa perustana.

Ärade festpublik, uppgiftsfördelningen är tydlig, staten och regeringen ska skapa förutsättningar för individen att utbilda sig och må bra, skaffa sig arbete och förhoppningsvis en familj. Stat och regering ska skapa förutsättningar för företag att grundas och växa. Och organisationer som Viexpo ska hjälpa företag våga ta sig ut på nya marknader. Viexpo har i 50 år skött sin del av givna ansvar med bravur, och regeringen jobbar hårt för att skapa goda verksamhetsförutsättningar. I riksdagen och regeringen ska vi också se till att Viexpo får finansiering. Därför har jag och SFP alltid jobbat för att trygga finansieringen för Viexpo. Tillsammans ska vi också fortsätta med det här. Och när jag lyfter upp vår region runt om i Finland och i världen kommer jag också i framtiden alltid lyfta upp vår företagsamhet, vår export och vår arbetsmoral. Det här gör vår region särskilt framgångsrik och speciell.

Finland är ett exportberoende land. Hur väl vi lyckas med exporten är av avgörande betydelse för hela vår samhällsekonomi. Kluster, nätverk, hög förädlingsgrad på produkter och tjänster, föds där det finns dynamik, vilja, mångfald och kunnande. Och en stor dos framtidstro och optimism.

Det fanns det för 50 år sedan då Viexpo grundades. Låt oss se till att vi fortsätter på den vägen.

Arvoisa juhlayleisö. Monilla aloilla henkilökunnan 50-vuotispäiviä on tapana muistaa lahjojen lisäksi myös ylimääräisellä vapaapäivällä. Kovinkaan moni Viexpon jäsenistä ei kuitenkaan ole ottanut ylimääräisiä vapaapäiviä ja sitähän yrittäjämaailman todellisuus on. Samaan aikaan kun me nyt omistamme hieman aikaa juhlinnalle, tuotteet vientiä varten valmistuvat. Kuorma-autot jyristävät valtateillä ja laivat lähtevät satamistaan tuotteet ruumassaan. Vienti ei pysähdy ja siitä meillä on syytä kiittää Viexpon kaltaisia organisaatioita. 

Haluan vielä kerran onnitella Viexpoa ja sen jäseniä 50 menestyksekkäästä vuodesta ja toivottaa vähintään yhtä menestyksekästä tulevaisuutta pohjanmaalaiselle vientitoiminnalle.

Hur ser världen ut om 50 år då Viexpo förhoppningsvis blir 100? Kan vi föreställa oss det? Knappast sitter vi själva vid ratten längs riksväg 8, antagligen lever vi ett klimatsmartare samhälle med självgående fordon som för oss från punkt  A till B då vi berättar vart vi vill. Men likväl kommer hjulen i vårt land att snurra enbart om vi fortfarande har ett starkt företagande och har hängt med i den globala utvecklingen och tillsammans lyckats begränsa jordens fortsatta uppvärmning till max 1,5 grader. Och behovet av internationaliseringstjänster för mindre företag kommer säkert också då att finnas. 

Jag vill ännu en gång gratulera Viexpo och dess medlemmar för 50 framgångsrika år, och jag önskar att framtiden ska bli minst lika framgångsrik för de österbottniska landskapens export.