Det är ju förunderligt att inte ens ett befolkningsunderlag på ca 50.000 anses räcka till. Än mer underligt är det att länspolischef Mikko Paatero föreslår att samtliga polisdistrikt med svenska som arbetsspråk, skall sammanslås så att de får finska som majoritetsspråk. Konsekvensen av detta är att där det i dag krävs fullständiga eller goda kunskaper i svenska av de anställda, har vi efter reformen en omvänd situation, där det krävs fullständiga eller goda kunskaper i finska men nöjaktiga i svenska. Det är en medborgerlig rätt att få betjäning på sitt eget modersmål, svenska eller finska, också i kontakterna med polisen. Det handlar om befolkningens yttersta rättsskydd och en rättighet som tryggas i vår grundlag.

Att gå in för en modell där man av poliserna i landets starkaste svenskbygd, Jakobstadsregionen, och även i Korsholm med omnejd samt i Sydösterbotten, inte skulle kräva mer än nöjaktiga kunskaper i svenska av de anställda poliserna är ju fullständigt absurt. I begynnelsen skulle man knappast se några konkreta följder, men tids nog vart efter personalen går i pension.

Ofattbart är också att den högsta tjänstemannen i ett sådant polisdistrikt skall ha fullständiga kunskaper i finska men enbart nöjaktiga i svenska.

För att servicen till landets svenskspråkiga medborgare skall fungera också på sikt, behövs såväl kommuner som statliga inrättningar, där svenska är arbetsspråk nummer ett. Det här är en realitet. Om det är fullständigt omöjligt att få behålla nuvarande polishäradsindelning, ser jag som det bästa alternativet att vi går in för ett Kusthärad som omfattar dagens Pedersöre härad, Korsholms härad och Närpes härad. För övrigt det samma område som gäller för tingsrättsindelningen. Det vore logiskt och utesluter på inget vis att det goda samarbete som idag finns mellan Karleby och Pedersöre härader fortsätter. Länspolisledningens förslag kan vi helt enkelt inte acceptera.