– Vad tänker regeringen göra för att de regionala enheternas status ska definieras i polisförvaltningslagen, och hur tänker regeringen trygga de regionala enheternas service på svenska, frågar riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (sfp) i ett skrift-ligt spörsmål hon lämnat in 12.9.
Statsrådet beslöt 15.11.2007 att de tidigare 90 polishäraderna skulle ersättas med 24 polisinrättningar från 1.1.2009. För att trygga den svenska servicen gick man in för att inrätta så kallade regionala enheter vid fyra av dessa polisinrättningar som till utgången av 2008 varit tvåspråkiga med svenska som majoritetsbefolkningens språk, och vars arbetsspråk varit svenska.
– Den regionala enhetens juridiska status är dock oklar, påpekar Henriksson. Det gäller enheterna i Österbotten och Åboland. I polisförvaltningslagen existerar inte begreppet "regional enhet" över huvudtaget. Också på inrikesministeriet fäste man uppmärksamhet vid detta i samband med att förslaget till ändring av Polisförvaltningsförordningen avgavs till statsrådet. Klarhet om de regionala enheternas status och behörighet borde råda före 1.1.2009, fortsätter Henriksson.
– Nu pågår förberedelserna av reformen för fullt ute i landets polisinrättningar, utan att de regionala enheternas status fastsla-gits, säger Henriksson. För att de regionala enheterna skall kunna fungera på svenska i praktiken och kunna ge service på svenska åt befolkningen, vore det av yttersta vikt att dessa skulle ha en viss autonomi vad gäller brottsutredningen, ordnings-polisverksamheten, personalfrågor och tillståndsförvaltningen.
– En strikt linjeorganisation, där den regionala enheten inte har någon klar ställning och saknar tillräckliga befogenheter för att själv få leda brottsutredningar, kunde betyda att t.ex. brottsutredningen i ett fall med svenskspråkiga parter, skulle ledas av en chef som saknar tillräckliga kunskaper i svenska. För individens rättssäkerhet är det skäl att undvika dylika arrangemang, säger Henriksson.
Anna-Maja Henriksson: Poliisihallintouudistus huolestuttaa!
Poliisin alueellisten yksiköiden asema turvattava!
Valtioneuvosto päätti 15.11.2007 korvata edelliset 90:ä kihlakunnan poliisiasemaa 24 poliisilaitoksella 1.1.2009 alkaen. Jotta ruotsinkieliset palvelut turvattaisiin, päätettiin perustaa neljä alueellista yksikköä niissä kaksikielisissä poliisilaitoksissa, joissa ruotsinkieli oli ollut enemmistökielenä ja työkielenä ennen muutosta.
– Nyt tosin alueellisen yksikön juridinen määritelmä on epäselvä, Henriksson huomauttaa. Tämä koskee Pohjanmaan ja Tu-runmaan yksiköitä. Poliisihallintolaki ei ylipäätänsä sisällä käsitettä "alueellinen yksikkö". Myös sisäasiainministeriössä tähän kiinnitettiin huomiota ennen kuin poliisihallintolaki luovutettiin valtioneuvostolle. Henriksson jatkaa, että meillä pitäisi olla sel-vyys alueellisten yksiköiden asemasta ja toimivallasta ennen 1.1.2009.
– Nyt uudistusta valmistellaan täyttä päätä maan poliisilaitoksissa, ilman että alueellisten yksiköiden asema on lyöty lukkoon, Henriksson sanoo. Jotta alueelliset yksiköt käytännössä pystyisivät toimimaan ruotsin kielellä, ja palvelemaan väestöä ruotsik-si, olisi erittäin tärkeää, että näillä olisi jonkinlainen autonomia esim. rikostutkinnassa, järjestyspoliisin toiminnassa, henkilöstökysymyksissä ja lupamenettelyssä.
– Tiukka linjaorganisaatio, jossa alueellisella yksiköllä ei ole selvää asemaa, ja jossa siltä puuttuu riittävät toimivaltuudet johtaa rikostutkintaa, voisi johtaa sellaiseen tilanteeseen, jossa tutkinnanjohtajalla ei ole riittäviä ruotsinkielentaitoja, sanoo Henriksson.
