Det har knappast undgått någon att januari präglats starkt av presidentvalet. Folket gjorde sitt val och vi kan gratulera president Sauli Niinistö till en historisk valseger och förnyat förtroende. Valdebatten har varit intressant, men jag är speciellt glad för att den även berörde tudelningen i samhället. SFP:s kandidat Nils Torvalds gjorde en gedigen insats och är värd ett stort tack för att han lyfte debatten.
Tudelningen är en verklig utmaning vi står inför och det vore nu viktigt att politiken som förs i vårt land motverkar detta fenomen. Nya beslut måste garantera att alla finländare har en plats i samhället och att vi håller ihop Finland. En avgiftsfri, kvalitativ och jämlik grundskola tillsammans med en jämlik dagvård och småbarnspedagogik är viktiga pelare då det kommer till motarbetande av tudelningen. Därför kräver SFP också en subjektiv rätt till dagvård, samt avgiftsfri småbarnspedagogik för alla tre år fyllda barn tjugo timmar i veckan. Alla reformer borde också ses genom jämställdhetsglasögonen för att förvissa sig om att resultatet också blir ett mera jämlikt och jämställt samhälle.
Den största frågan vi har framför oss i riksdagen under denna vår gäller vård- och landskapsreformen. Vad exakt det blir av hela vårdreformen, måste man fråga av regeringspartierna med statsministerpartiet Centern i spetsen. Fortsättningsvis finns flera frågor än svar. Exempelvis valfriheten, som regeringen planerat som en viktig del av reformen, är ännu helt öppen. Vad ska patienten få välja, vem besluter vem som får välja och blir vården verkligen mera jämlik och på sikt billigare? Det finns många dubier och själv tror jag inte en sekund på att reformen ska kunna spara 3 miljarder euro. Paketet borde komma till riksdagen i mars. För mig har det alltid varit självklart att vården ska finnas till för människan, det vill säga patienten. I den här reformen ser jag mer strukturer och administration framom det viktiga, nämligen individens välmående och trygghet i livets alla skeden.
Hur vården på svenska i Finland i framtiden ska kunna garanteras är också en ytterst viktig fråga. Vård på modersmålet är en viktig del av patientsäkerheten också inom äldrevården. Som det nu ser ut, kommer valfriheten i vården att gälla inom speciellt äldrevården, primärvården och tandvården. Dessutom ser det ut att bli en så kallad personlig budgetering inom exempelvis handikappservicen. Trots att SFP inte sitter i regeringen bevakar vi vårdreformen i hela beredningsskedet och försöker påverka lagstiftningen så långt vi kan. Men för oss är det viktigt att vi tillsammans i Svenskfinland försöker göra mera tillsammans, för att trygga möjligast god tillgång till service på svenska. Därför har jag initierat ett diskussionstillfälle dit alla som är intresserade av frågan är välkomna. Någon färdig modell för en ny struktur finns inte ännu och alla förslag och idéer tas emot. Tillsammans är vi starkare.
Hela vårdreformen och den pressade tidtabellen för lagstiftningen kring den hänger ihop med landskapsreformen och valet till landskapsfullmäktige som regeringen insisterar ska hållas i oktober. Varför denna brådska. Om vi ska ha landskap över huvud taget borde de ha äkta självstyre. Valet kunde med fördel hållas i samband med nästa riksdagsval. I dagens läge har vi personer som kan vara både riks- och kommunalpolitiker. I framtiden kan till detta tilläggas att de även kan vara ledamöter i ett landskapsfullmäktige. Jag har ifrågasatt om detta verkligen är klokt ur demokratisk synvinkel och initierat en diskussion om detta med mina partiordförandekollegor. Alla partier bör följa samma principer och det blir intressant att se hur de övriga partierna ställer sig.
Politik handlar om att bygga samhälle. I det samhällsbygget har SFP en viktig roll. Med full energi går vi in för en synnerligen intressant vår, med målet att göra vardagen ännu lite bättre.
Anna-Maja Henriksson
Riksdagsledamot och partiordförande (SFP)
