Någon timme senare presenterade minister Stefan Wallin försvarsreformen och strax därefter överlämnade en tjänstemanna-arbetsgrupp sitt förslag till ny kommunstruktur åt minister Henna Virkkunen.

Det är ett faktum att årskullarna minskar, att försvaret måste anpassas till denna minskning, att det finns ett stort renoveringsbehov vid olika garnisoner, att vapen och krigsmateriel blir allt dyrare och att Finlands ekonomi står inför stora utmaningar. Därför kom man i regeringsförhandlingarna överens om en nedskärning av försvarsutgifterna och onsdagens besked var en klar följd av detta. Genom att lägga ner sex garnisoner före år 2015 vill man trygga morgondagens försvar. Under omstruktureringsperioden minskar försvarsförmågan tillfälligt, men från och med år 2015 vill vi visa mera muskler i en slimmad kostym. Vinnare i reformen är den allmänna värnplikten, som också framöver utgör grunden i vårt försvar. Personligen är jag också glad att den svenska brigaden i Dragsvik har framtiden framför sig.

Tjänstemannaförslaget till ny kommunstruktur väcker mycket diskussion. Antalet kommuner föreslås minska från cirka 330 till runt 70. Detta för att trygga starka primärkommuner som kan upprätthålla omfattande basservice, inkluderande social- och hälsovård. Positivt är att man i förslaget på allvar försökt utreda och beakta de språkliga grundrättigheterna och de språkliga strukturerna. Självfallet är det så att vi ännu måste analysera och bedöma de verkliga konsekvenserna av olika alternativ. Nu går processen vidare med ett omfattande hörande med både kommunvisa skriftliga utlåtanden och landskapsvisa träffar. Kommunerna ska svara på ett gediget frågebatteri. Därefter gör regeringen sina linjedragningar om hur man går vidare i reformen. Nu är det tid för kommunerna och de kommunala beslutsfattarna att säga sin åsikt. Det handlar om att finna hållbara, långsiktiga lösningar, som garanterar ett liv på såväl svenska som finska i detta goda land för långa tider framöver.

Kolumn i Sydin 11.2.2012