Bästa fullmäktige – hyvät valttutetut

I förhållande till den ekonomiska situationen för ett år sedan ser läget just nu bättre ut. Ändå är det ett faktum, att vi sällan levt i så osäkra tider. I fjol fick Finland uppleva sin djupaste ekonomiska kris i modern historia. BNP sjönk med hela 8 %. I euro betydde det ett ras på ca 13 miljarder i förhållande till 2008.

Tack och lov vände trenden i våras och nu ligger den ekonomiska tillväxten på ca 2 % och beräknas nästa år 2011 stiga till ca 3 %. Ändå lånar staten ca 8 miljarder E 2011 för att hålla statsfinanserna i balans.

Kriserna i Grekland och Irland har satt sina spår, men läget har lugnat sig efter stödpaketen. Ändå är det ju så att världsmarknaden just nu håller andan. Ingen kan förutspå hur det kommer att gå. Kommer krisen att sprida sig till andra Euro-länder? I så fall kommer det att betyda stora problem, som också får direkta återverkningar på oss i Finland och därmed också på den kommunala ekonomin.

Finland är så exportberoende, att vi därför är extra känsliga. Det samma kan man säga om Jakobstad i ett nationellt perspektiv. För Jakobstad har 2010 också till all lycka blivit ett bättre år än vi förutspådde i fjol den här tiden. Tack och lov för det. Arbetslösheten har gått ner under hela hösten och låg nu i oktober nu 9 % i Jakobstad, 6,1 % i regionen och 9,3 % i hela landet. På nationell nivå har också sysselsättningsläget förbättrats, och man räknar med en arbetslöshet på 8,2 % för 2011.

Helt klart är att vi de kommande åren också får ställa in oss på att det inte kommer att regna pengar över kommunerna i en större utsträckning än idag då det gäller statsandelarna. Vi sitter alla i samma båt, såväl staten som den kommunala sektorn, och vårt uppdrag är att förvalta de gemensamma medlen så att de ger maximal utdelning till invånarna.

I Jakobstadregionen har vi nu klarat av ett viktigt steg, då vi lyckats föra samman hela regionens social-, hälso- och sjukvård till en enhet. Hela den sociala sektorn med allt från social omsorg, handikappvård och missbrukarvård, samt hälso- och sjukvården står för drygt 50 % av vår stads utgifter. Inget märkligt med det. Så ser det ut i dagens välfärds Finland över lag, och för skattebetalarna är det av största betydelse att ha tillgång till fungerande vård och omsorg. Det är också mycket glädjande att läkarsituationen nu inom primärvården ser bättre ut än på länge.

Social- och hälsovårdsnämnden har satt som mål att kostnaderna för hela regionens social- och hälsovård skall vara på nivån 120 milj € såväl 2012 som 2013. Med en inflation på 2 % skulle detta innebära en de facto minskning med 4,8 milj €. Det är väldigt mycket pengar, och ett oerhört tufft mål. Signalerna från speciellt äldrevården är nog de motsatta. Där behövs fler händer i framtiden – inte färre. Men samtidigt tror jag nog att det är så att vi ännu har att jobba med då det gäller fungerande vårdkedjor inom äldrevården. I det sammanhanget har den ökade läkartillgången inom primärvården säkert också stor betydelse. Målet borde ju vara att läkarna i allt högre grad kunde besöka de äldre hemma eller vid de äldreboenden de bor, och på det viset öka de förebyggande insatserna. Då kunde men bättre undvika att mänskor blir ”boende” på bädden.

Helt klart är, att den strategiprocess som nu är på gång inom social- och hälsovårds sektorn är nödvändig. Däremot kan man inte fatta några som helst bindande beslut förrän noggranna konsekvensanalyser finns av olika till buds stående alternativ. Då man skall bedöma konsekvenserna bör man också ta i beaktande de total ekonomiska effekter som besluten kan föra med sig. Vad innebär de olika alternativen för patienten och patientens familj och arbetsgivare, vad innebär de för antalet arbetsplatser i staden, vad innebär det för skatteintäkterna, vilka alternativa vårdkostnader, transportkostnader etc kan tänkas uppkomma och vad innebär det för regionens attraktionskraft. Vad är det värt att ha tillgång till en sådan servicepalett vi har idag? Frågorna är många, och kund- och patientperspektivet måste vara i fokus. Därför är jag också glad att stadsstyrelsen i sitt förslag till fullmäktige säger klart ut, att före bindande beslut kan fattas vad gäller social- och hälsovårdens slutliga kostnadsnivå 2012-2013, behövs en grundlig utvärdering av konsekvenserna. Vi skall naturligtvis inte göra okloka beslut och inte heller köpa grisen i säcken.

Bästa fullmäktige,

I den värld vi lever och i det politiska klimat vi har idag i Finland, är ett säkert – vi kommer att få uppleva fortsatt förändring. Då avser jag att vi inte ännu sett slutet på KSSR processen. Det är fullständigt klart att det finns en stark politisk vilja att fortsätta stärka kommunfältet och att driva på ytterligare sammanslagningar. Detta oberoende av vad vi vill eller inte. Skulle det bara bero på oss här i denna sal, så skulle vi inte tveka, fastän vi vet att det inte är lätt. Inga stora förändringar är lätta. Men i denna goda region har vi alla förutsättningar att lyckas tillsammans. Och självfallet är det så att ingen kan tvingas till äktenskap, men det vore ändå till allas fördel att vi en gång för alla kunde få till stånd en utredning om vad en sammanslagning skulle innebära. Varför blunda och sopa den utredningen under mattan? Den skulle ändå inte förpliktiga till något, och kunde ju faktiskt ge ett mervärde i frågor som vi inte tänkt på. Jag vill att Jakobstadsregionen skall klara sig bra i framtiden, att vi skall finnas med på kartan och räknas till de regioner i landet som har goda framtidsutsikter. Jag vill också att vi skall värna om demokratin och se till att invånarna skall kunna känna delaktighet och möjlighet att påverka. Ju mer vi skyfflar till värdkommuner och samkommuner – dess svagare blir den direkta demokratin och det egna fullmäktiges verkliga påverkningsmöjligheter. Vi vet att vi också borde se på gymnasienätet. Att vi kunde göra mer tillsammans då det gäller tekniska sektorn och markplaneringen. Mm

Så, våra goda bröder och systrar i grannkommunerna – jag ber er fundera en gång till, en utredning är ännu inget beslut om samgång- det är en utredning. Men det vore rättvist mot invånarna att ta i beaktande alla tillbuds stående modeller och möjligheter för att trygga servicen och vår regions slagkraft på sikt. Och ännu finns det dessutom statliga morotspengar att inkassera. Men vi har inga garantier för att de finns väldigt länge till.

 Bästa fullmäktige, 

Det finns många ljusglimtar också i nästa års budgetförslag. Nu byggs den nya brandstationen, och stadsstyrelsen utgår också från att gatubelysningen nattetid skall vara på. Ett synnerligen klokt beslut. Då vi på alla områden talar om att förebygga, så måste vi ju i vår egen verksamhet se till att vi inte agerar så att otryggheten ökar och risken för olyckor blir större. Redan ett olycksfall eller ett överfall är ett för mycket, om det kunde ha undvikits med normal belysning. Därtill handlar det ju om pengar som betalas till vårt eget Energiverk. Att sätta från den ena fickan till den andra ! Bland ljusglimtarna finns också statsbidraget till utbyggnad av Etelänummi skola och lukio 2013. Den som minns läget för ett år sedan, minns att vi beslöt ta in medel för Kyrkotrands skola i år ifall statsbidrag skulle beviljas och att vi beslöt att aktivt söka statsbidrag för lukio. Nu har vi lyckats med bägge dessa målsättningar! Också i övrigt skall vi se till att vi fortsätter satsa på skolan och att vi nästa år kan undvika permitteringar. När det gäller språkbadet är vi en absolut föregångare i landet, något som vi också kunde låta synas mera.

 Bästa vänner, 

Vi har en bra stad, och den utvecklas hela tiden. Jag ser fram emot 2011 då bl.a. Det nya polis- och ämbetshuset samt Campus Allegro tas i bruk. Förhoppningsvis får också bolaget bakom Maria Malm spaden i marken. Det är något som vi alla väntar på. Med dessa ord ser jag fram emot en konstruktiv budgetdebatt.