Akureyri har lite på 18 000 invånare, lite färre invånare än Jakobstad. Staden är en central ort för det isländska närings-, kultur-, och vetenskapslivet. Jag var där för att delta i Nordiska rådets Minisession, men hann mellan mötena ut på tur med en fiskebåt. Den turen gav mig en helhetssyn över Islands traditionellt viktigaste näringsgren och hur den mår idag. Citatet ”fisken ska äta plankton – inte plast” kommer att finnas med mig en längre tid.

I dagens världspolitiska läge är det viktigt med vänner vi kan lita på. Och de fyra övriga nordiska länderna, Sverige, Danmark, Norge och Island och de tre självstyrande områdena, Grönland, Färöarna och Åland är våra sanna och goda vänner. Från vår partigrupp, Mittengruppen, dit SFP hör gav vi ett förslag om nordiskt energisamarbete, försörjningssäkerhet och krisberedskap. Ett initiativ som kan göras bara om det finns ett äkta förtroende, som det nu finns mellan de nordiska länderna.

Under sessionen tog vi också denna gång många andra kliv framåt. Vi har rekommenderat de nordiska regeringarna att skapa en nordisk fond i syfte att finansiera utredningar och planeringsarbete som rör transportinfrastruktur. Vi har behandlat ett handlingsprogram för funktionshindersamarbete. Vi har föreslagit att det skulle göras en vision för tätare samarbete inom forskning, vetenskap och högre utbildning. Och mycket annat.

Den frågan som jag själv arbetet mycket med och SFP initierat är införandet av elektronisk identifiering, ett E-id för oss nordbor. Välfärdsutskottet, där jag är medlem och fungerar som talesperson för just detta ärende, var rörande enigt över lands- och partigränserna att jobbet med ett gemensamt nordiskt E-id ska gå vidare. Nordiska ministerrådet stöder saken varmt och arbetet går därmed framåt. Det gör mig glad att se att E-id har ett så stort stöd hos samtliga länder och partier som är representerade. Det är ett styrkeprov för det nordiska samarbetet. E-id kan få stor och konkret betydelse i människors vardag. Det kan göra Norden till en global föregångare och samtidigt kan det leda till att en rad gränshinder försvinner.

Det nordiska samarbetet handlar om allt från infrastruktur till utbildning, gemensam arbetsmarknad och miljöfrågor. Den här gången var havet tema för huvuddebatten. Havet förenar oss på många sätt, och alla vill vi rädda vår havsmiljö. Jag upplever många likheter mellan Österbotten och norra Island. Likheterna ligger inte direkt i naturen eller klimatet, fast närheten till havet gäller oss båda. Likheterna ligger i vikten av att ta hand om sin närmiljö och i att upprätthålla en positiv och livskraftig region. Vi ska ta vara på det vi har och liksom islänningarna vill ha bort plast från havet vill också vi rädda våra hav och fiskar.