Bästa förtroendevalda och personal vid Pedersörenejdens Andelsbank. Bästa vänner!

Hyvät Pietarsaaren Seudun Osuuspankin luottamushenkilöt ja henkilökunta. Hyvät ystävät!

Det är en stor glädje och ära att ikväll få hålla festtal med anledning av att vår bank firar 75 framgångsrika år. Pedersörenejdens Andelsbank är inte enbart en viktig bank och aktör i regionen. För mig är banken även, som de flesta av er säkert känner till, en tidigare långvarig arbetsgivare.

Som nybakad juris kandidat inledde jag min bankjuristkarriär 1987, när jag fick anställning som bankjurist av det som vi då kallade Norra Ligan. Det var ett samarbete mellan Andelsbankerna i regionen, och min stationeringsort var Jakobstad och Pedersörenejdens Andelsbank vid torget. Roger Grundvall var bankens VD då jag anställdes.

Det som alltid har fascinerat mig är att bankvärlden är en bransch där man möter människor i olika livssituationer. Bankerna är med i människans liv från början till slut och går igenom kundens olika livsskeden. Från födsel, till första bostad, genom äktenskap, skilsmässa, till arv och livets slut. Att kunna hjälpa människor att förverkliga sina drömmar, att vara med och lösa deras problem och hitta kloka väger fram ur också kvistiga situationer är det som jag med glädje minns från min tid på banken. Och naturligtvis gemenskapen. Vi- andan som fanns på banken från första dagen, stoltheten över att tillhöra en organisation, som sätter kunden i främsta rummet och har sina värderingar starkt förankrade i den finländska myllan. Det har alltid varit styrkan i Pedersörenejdens Andelsbank.

Jag är också banken och dess ledning evigt tacksam för den välvilja som visades mig då jag blev vald till stadsstyrelsens ordförande i Jakobstad år 2001. Utan arbetsgivarens positiva attityd, till att det också är viktigt att ge plats för samhällsbygge, och därigenom möjligheten för mig att sköta mina förtroendeuppdrag, också på ordinarie arbetstid, hade jag inte varit där jag är idag. Nu när jag i regeringen fått jobba med förnyelsen av kommunallagen, har jag ofta nämnt vårt system som ett föredöme och gott exempel. Banken fick ersättning av staden för de arbetstimmar jag var i samhällets tjänst och det fungerade smidigt. Kommunallagen kommer också nu att ändras till denna del!

Som vi tidigare ikväll fått höra hann Pedersöre Andelskassa m.b.t. knappt grundas innan verksamheten var tvungen att lämnas vilande på grund av vinterkriget, som bröt ut i slutet av november 1939. Bankens verksamhet kunde återupptas 1945 efter fortsättningskrigets slut. Liksom hela det finländska samhället, genomgick banken också en intensiv uppbyggnadsfas i mitten av det förra århundradet. Pedersöre Andelskassa, liksom de andra andelsbankerna runt om i landet, har en stark bakgrund i jordbruket. Andelskassorna hade till en början som uppgift att förbättra småbrukarnas förhållanden och erbjuda dem finansiering för att utveckla lantbruket. Det var en mycket viktig uppgift i den tidens samhälle när jordbruket hade en så dominerande roll. 

Den utveckling som samhället överlag har genomgått avspeglas också i bankens historia och utveckling. Det ger en signal om vilken betydande roll bankerna har spelat – och även i framtiden spelar – för det omgivande samhällets och landets utveckling. På 1950-talet gjorde traktorerna och övriga maskiner sitt inträde i jordbruket. Gårdarna växte och blev fler. Hela den finländska näringsstrukturen började förändras i snabb takt, och ändrade därmed också människors vardag och liv. I början av denna utvecklingsvåg insåg även Pedersöre Andelskassa behovet att få ett mera centralt läge för att passa in i det förändrade samhället. I augusti 1949 öppnades kontoret i Jakobstad och vid det laget hade även namnet ändrats till Pedersörenejdens Andelskassa. 

På 1980-talet gjorde det utländska kapitalet entré i och med att man tillät import av utländsk valuta. Det här var bland de första stegen för bankerna mot en internationell och global värld. Jag är ändå övertygad om att datorns inträde och utvecklingen av internet har utgjort den mest genomgripande och snabbaste förändringen för bankvärlden och revolutionerat sättet att arbeta. 

Jag minns ännu då jag som ung bankjurist kom till banken 1987, och vi fick den första persondatorn till banken. Det var min dåvarande högra hand Marianne Surma-aho som fick en splitterny MikroMikko-dator. För att inte tala om då de första mobiltelefonerna kom, som ju var tunga som tegelstenar. Av någon anledning var det advokaterna i Jakobstad som hörde till de första med den utrustningen och det var ju något av en statussymbol att då höra till dem som hade NMT-telefon. Idag 28 år senare, har sgs alla en mobiltelefon, redan småbarn hanterar datorer och Ipads och en hel mängd tjänster sköts på elektronisk väg. Själv betalde jag hyran sent igår kväll på min Ipad! Ändå tror jag att det är så att vi nu först ser början på digitaliseringen och vad den kan för med sig, såväl i positiv som i negativ bemärkelse.

Hyvät ystävät,

Pankit ovat keskeinen osa yhteiskuntamme infrastruktuuria, josta me kaikki, taloudellisesta asemastamme huolimatta, olemme riippuvaisia. Pankin tarjoamat palvelut toimivat myös asiakkaan avaimena muihin yhteiskunnan palveluihin ja toimintoihin. Kuten tiedämme, pankkitunnuksilla tunnistautuminen avaa ovet muun muassa Verohallinnon ja Kansaneläkelaitoksen palveluihin. Pankkitunnukset toimivat myös jokaisen miehen ja naisen avaimena globaaliin kaupankäyntiin verkossa. Siksi on myös tärkeää, että tähän liittyvä lainsäädäntö perustuu siihen, että kaikilla on sama arvo ja samat oikeudet. Se, joka ei voi saada pankkitunnuksia, jää yhteiskunnassamme nopeasti eriarvoiseen asemaan. Siksi olen myös oikeusministerin ominaisuudessa lämpimästi puhunut sen puolesta, että pankkitunnukset olisi pidettävä peruspankkipalveluina.

(Bankerna är en central del av samhällets infrastruktur som var och en, oberoende av ekonomisk ställning, är beroende av. Bankens tjänster är även kundernas nyckel till att komma åt andra samhälleliga tjänster och funktioner. Identifikation via bankkoder öppnar, som vi vet, dörrarna till bland annat Skatteförvaltningens och Folkpensionsanstaltens tjänster. Bankkoder är även var mans och kvinnas nyckel till den globala handeln på nätet. Därför är det också så viktigt att regelverket kring dem bygger på allas lika värde, och allas lika rättigheter. Den som förvägras koder, försätts snabbt i en ojämlik position i vårt samhälle. Därför har jag i egenskap av justitieminister också varmt talat för, att tillgången till bankkoder bör betraktas som en bas banktjänst! )

Digitalisoitumisesta puheen ollen! Mitä digitalisoitumisen yhä vahvempi läsnäolo yhteiskunnassamme merkitsee? On selvää, että yhä useampi palvelu tulee siirtymään verkkoon. Kaupan alalla on jo nähtävissä merkittävä siirtyminen. Päivittäistavarakauppa on kuitenkin tässä poikkeus, sillä meidän täytyy jatkossakin voida ostaa tuoreita jokapäiväisiä elintarvikkeita joka puolella maata. Terveyden- ja sairaanhoidon piirissä digitalisoituminen tarjoaa myös suuria mahdollisuuksia. E-reseptit ovat vasta alkua. (Myös tämän kohdalla on kuitenkin selvää, että esimerkiksi vanhusten- ja terveydenhuollossa tarvitaan käsiä ja läsnä olevaa henkilökuntaa.)

(Apropå digitaliseringen! Vad betyder dess allt strakare intrång i vårt samhälle? Det står helt klart är att allt fler tjänster kommer att flytta till nätet. Inom handeln ser vi redan en stor förskjutning. Dagligvaruhandeln är här ett undantag, eftersom vi i framtiden också behöver kunna handla färska dagligvaror överallt i landet. Inom hälso- och sjukvården ger digitaliseringen också stora möjligheter. E-recepten är bara början. (Men klart är även här att man t.ex. i äldrevården och i sjukvården också behöver händer och närvarande personal.))

För rättsväsendet kan digitaliseringen också innebära effektivitetsfördelar, men när det kommer till kritan går det inte att ersätta framtidens domare med robotar. Det behövs en människohjärna också i framtiden inom den branschen. För industrin kommer digitaliseringen med all sannolikhet att innebära stora förändringar. De traditionella industrijobben kan långt försvinna och ersätts av nya. 

Inom bankbranschen har vi redan fått anpassa oss till den digitaliserade världen och jag måste säga att bankbranschen har lyckats. Idag är bankerna mycket närvarande i människors vardag; så närvarande att kunden – till och med utan att desto mer kanske tänka på saken - kan nå sin bank genom bara några knapptryck via mobilen eller läsplattan. Trots det är det viktigt att komma ihåg människors behov av konkreta råd och rådgivning. Förutom mer traditionella banktjänster, kommer det också i framtiden att behövs kontakt ansikte mot ansikte med kunden. Jag tror att också till den här delen har Pedersörenejdens Andelsbank valt rätt väg. Man har blivit en modern bank, som har välutvecklade nättjänster, men som ändå har lyckats bevara ett hyggligt kontorsnätverk, där den personliga betjäningen inte fallit i skymundan.

 

Bästa vänner,

I mitt nuvarande uppdrag som justitieminister i Finlands regering, har jag haft stor nytta av den erfarenhet jag fått av mina år i banken. Det gäller allt från att diplomatiskt också klara svåra situationer, till en förståelse för hur olika mänskors vardag kan te sig, och en förmåga att lyssna till kunden. Att se sammanhangen hur saker och ting påverkar, och vad som är viktigt att göra för att råda bot på diverse olägenheter.

 Flera av ”mina egna” lagförslag har en beröringsyta till bank- och finansvärlden, och jag vill gärna nämna några exempel på frågor som vi jobbat för under denna regeringsperiod.

- I november 2013 blev det möjligt att använda elektroniska tjänster även vid fastighetsköp och övriga rättshandlingar som gäller fastigheter. Bland de första saker jag tog itu med fanns snabblånelagstiftningen som nu har skärpts betydligt under (regerings)perioden. Det syns också nu i utsökningsstatistiken... Vi har nyligen förnyat skuldsaneringslagen, vilket öppnade möjligheten också för småföretagare att söka skuldsanering. Dessutom har jag för ett par veckor sedan gett ett lagförslag om att förkorta företagens betalningstider från nuvarande 60 dagar till 30 dagar. I praktiken kommer det att innebär att företagen får snabbare betalt för sina tjänster och produkter, vilket kan vara avgörande för många mindre företags möjligheter att betala sina egna räkningar och löner i tid. Lagen om Andelslag har totalreviderats under min tid som minister, likaså Stiftelselagen. Den här veckan har jag fört vidare en förordning som ska göra det lättare att bevisa för en person att den är arvtagare till t.ex. en fastighet i Spanien. Ett exempel på att vi inom EU också gjort viktiga beslut som gagnar våra medborgare.

 

Hyvät juhlavieraat,

Hallituskauden aikana on toteutettu lukuisia pankkialaan vaikuttavia lainsäädäntöuudistuksia. Suurin osa näistä on valmisteltu valtiovarainministeriössä, mutta myös oikeusministeriössä on ministeriaikanani toteutettu uudistuksia, joista useilla on ainakin välillisiä vaikutuksia myös pankkialaan. Mainittakoon vaikkapa toteutunut mahdollisuus tehdä kiinteistönkauppoja sähköisesti sekä pikaluottojen tarjontaa ja saatavien perintää koskevat uudistukset. Myös yksityisten elinkeinon- ja ammatinharjoittajien pääsy velkajärjestelyyn helpottui tämän vuoden alusta. (Velkaongelmiin joutuneen yrittäjän yksityiset ja elinkeinotoiminnan velat voidaan nyt järjestellä, jos yritystoiminta on melko pienimuotoista ja perustuu pääasiassa yrittäjän omaan työpanokseen. )

Olen myös iloinen, että esitykseni maksuehtolain muutoksesta PK-yritysten aseman vahvistamiseksi sai koko hallituksen vahvan tuen ja annettiin pari viikkoa sitten eduskunnalle. Maksuaika elinkeinonharjoittajien välisissä saatavissa saa ehdotuksen mukaan ylittää 30 päivää vain, jos siitä on nimenomaisesti sovittu. Nykyisin vastaava aikaraja on 60 päivää. (Käytännössä tämä tarkoittaa, että yritykset tulevat nopeammin saamaan maksun palveluistaan ja tuotteistaan. Se taas voi olla ratkaisevaa yritysten laskujen ja palkkojen maksamiseksi ajoissa sekä investointien tekemiseksi. )

 

Bästa vänner,

Många av oss kommer ihåg ”hypen” i slutet av 1980-talet och den därpå följande laman. Sparbankernas fall och landets stora ekonomiska kris. Också då visade Pedersörenejdens Andelsbank att för oss - för banken, var det viktigaste att göra beslut som skulle gagna kunderna mest. Det viktiga var inte att spela med i ”juppiligan”. Det gav resultat, och banken kunde gå som en vinnare ur krisen. Den här ideologin har man valt att fortsätta följa. Att verka för närsamhällets väl och ve, att vara med och utveckla projekt man tror på och vara med och gemensamt bära ansvar för vårt samhälle.

Att vi i Finland idag har en stabil och stark banksektor med god kreditvärdighet har bidragit till att vi kan tro på framtiden trots utmanande ekonomiska tider. Det här är viktigt och något vi också skall vara mån att värna om, trots att vi kanske tycker att rapporteringsrumban till såväl nationell som EU-nivå blivit för rigorös. Vårt land behöver också framledes en banksektor som har såväl kundernas som marknadens förtroende.

Trots att andelsbankerna idag lever i en helt annan verklighet än för 50-70 år sedan, är jordbruket och landsbygden fortfarande en viktig grundbult för andelsbankerna. Det gäller också för dagens jubilar. Pedersörenejdens Andelsbank har en viktig uppgift att vara med och utveckla vår bygd och hålla fast i grundvärderingarna som närheten till människan, ansvarstagande och framgång tillsammans. 

Jag önskar Pedersörenejdens Andelsbank, alla anställda och förtroendevalda all lycka och välgång de kommande 75 åren. 

Toivon Pietarsaaren Seudun Osuuspankille parasta onnea ja menestystä tuleviin vuosiin.