För en vecka sedan firade vi morsdag. Det blev en annorlunda morsdag för mig, eftersom mina döttrar inte kunde komma på besök som de vanligtvis gör. Som tur kunde vi träffas via videosamtal. Är det inte förunderligt vilka möjligheter tekniken ger idag?

Föreställ er hur det hade varit om vi drabbats av coronaviruset för låt oss säga 20 tjugo år sedan. Då hade vi inte haft möjlighet att hantera krisen på samma sätt som nu. Barnen hade inte kunnat få distansundervisning som nu. Distansarbete hade säkert heller inte varit möjligt i samma utsträckning. Men det är klart, inget går upp mot det personliga mötet i levande livet. Också det är något vi nu fått känna mycket konkret.

Mina barn är födda i början av 1990-talet. Kring den tid som vi i folkmun kallar laman. Jag minns bra hur tufft det blev för många. Företag gick i konkurs, folk blev utan jobb. Samtidigt skars barnbidraget ner och dagvårdsavgifterna höjdes. Då var jag ännu inte aktiv i politiken. Men från den här tiden tog jag med mig en viktig lärdom i ryggsäcken, nämligen den att vi inte ska spara på barnen. Att de beslut som tas ska ha fokus på framtida generationer.

Nu mitt uppe i det som kan bli en av vårt lands största ekonomiska kriser, har vi orsak att hålla 90-talet i minnet. Det finns förstås en reell skillnad. Krisen nu är global och orsakas av ett virus. Men klart är att coronakrisen redan kostat oss långt över 10 miljarder €.

Den här veckan tog vi det första steget mot det nya normala när skolorna öppnades. Beslutet om att öppna skolorna gjorde vi på basis av hälsovårdsexperternas rekommendationer. Virusets spridning har avmattats och Finland har klarat situationen bra så här långt. I Sverige och på Island har skolorna hela tiden hållits öppna. I de andra nordiska länderna började man öppna skolorna i mitten av april. Barnen har rätt till närundervisning. Men det är klart att det är en annorlunda skolvardag eleverna och lärarna återvände till. Det gäller att hålla lite längre fysiska avstånd, att jobba klassvis och inte samlas hela skolan i samma sal. Framförallt är handhygienen viktigare än någonsin.

Det var många lyckliga barn som fick träffa sina kompisar och lärare den här veckan. Alla har de varit med om något som ingen ännu i början av året kunde föreställa sig. Därför är det också viktigt att få prata ut om hur man upplevt situationen. Ett är säkert, såväl barnen som föräldrarna och lärarna är många erfarenheter rikare. Men bland dessa erfarenheter finns säkert också det som bekymrar och tynger. Därför vill vi också från regeringens sida satsa extra på stöd och handledning till de barn och unga som behöver det. Positivt är det steg som skolorna tagit in i den digitala världen. Det gäller att ta vara på all den goda erfarenhet man fått från distansundervisningen.

För alla dem som nu går ut skolan och får sin examen blir skolavslutningsdagen inte kanske just så som man drömt om. Jag förstår att det kan kännas tråkigt att inte få stå där uppe på scenen med klasskamraterna och ta emot sin mössa inför en fullsatt sal. Men samtidigt så blir det ändå möjligt att kunna hålla avslutning med sin egen klass. Var och en skola avgör den saken själv. Jag önskar alla en riktigt fin vår och skolavslutning trots de rådande omständigheterna. För alla elever och lärare är det säkert också skönt att få ett avslut och knyta ihop denna vårtermin nu under de två återstående skolveckorna.

Anna-Maja Henriksson
Justitieminister, partiordförande SFP