Den är en verklig långkörare, vårdreformen. De flesta har säkert för länge sedan fallit av kärran. Så många har turerna under de senaste tio åren varit kring denna stora fråga. Jag är inne på min fjärde period i riksdagen och har sett otaliga förslag till vårdreform, som alla stupat på mållinjen. Den senaste så sent som i februari 2019, då regeringen Sipiläs vårdreform gick på grund i grundlagsutskottet. Men nu är situationen en annan. Jag vågar tro att den reform som regeringen Marin presenterade i tisdags kommer att kunna gå i mål.

Varför behöver vi då en vårdreform? Jo, för att trygga människors rätt till vård och omsorg långt in i framtiden. Varje finländare ska ha rätt till fungerande hälso-, sjuk-, social- och äldrevård när de behöver det. Vi ska skapa ett mer hållbart system än det nuvarande. Den vårdreform som nu presenteras har de ingredienser som behövs för detta. Men därmed inte sagt att också den här modellen har sina utmaningar. Alla vet vi att vården har tyngt kommunernas ekonomi. Därför är det bra att istället för att 310 kommuner och 19 sjukvårdsdistrikt har ansvar för vården och omsorgen så kommer 21 välfärdsområden och Helsingfors axla det ansvaret.

Processen har varit lång och arbetsdryg. De senaste veckorna har det krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd inom regeringen. Tillsammans med minister Thomas Blomqvist har vi jobbat mer eller mindre dag och natt med den här reformen.

Det intensiva arbetet har lett till många viktiga ändringar i lagförslaget. Nu läggs bland annat mera vikt vid finansieringen av tvåspråkig service. Till exempel för Österbottens välfärdsområde betyder höjningen av den s.k. tvåspråkighetskoefficienten ca 9,4 miljoner euro på årsnivå.

Ur demokratisynvinkel är ett tillräckligt självstyre helt centralt för de kommande välfärdsområdena. En viktig förutsättning för detta är beskattningsrätt, så att välfärdsområdet själv kan styra över både utgifter och inkomster. Regeringen har därför förbundit sig till att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod, så att skatten ska kunna tas i bruk år 2026. Om tidtabellen inte håller, kommer vi i samband med ramförhandlingarna 2022 se till att landskapens finansieringsbas är tillräcklig. Det här är viktigt för att kunna trygga en jämlik och kvalitativ vård i hela landet. SFP jobbade hårt för att det här skulle lyckas. Och nu har vi ett resultat som är betydligt bättre för många välfärdsområden.

När man behöver hjälp och vård är det viktigt att man kan få den på sitt modersmål. I vårt förslag beaktas de språkliga rättigheterna betydligt bättre än tidigare. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. För SFP har det varit viktigt att hitta en hållbar lösning också för Kronoby. Kronoby fortsätter som en del av Österbottens välfärdsområde och i samarbetet med Mellersta Österbottens välfärdsområde ska invånarna tryggas en jämlik service.

Regeringen har också förbättrat situationen för privata och tredje sektorns aktörer efter den respons som utlåtanderundan gav. Vi har många fungerade vårdenheter som upprätthålls av bl.a. privata aktörer och tredje sektorn och vi vill inte försämra deras situation. Därför är jag glad att vi också hittade en lösning på denna problematik så att de kommande välfärdsområdena kan fortsätta anlita dessa tjänster.

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, partiordförande SFP