Bästa festpublik, hyvät juhlavieraat, hyvät naiset ja herrat!

 

I dag firar vi Svenska dagen, en viktig dag för hela Finland. Vi firar landets tvåspråkighet och påminns om rätten att tala sitt eget språk.

 

Tänään vietetään Ruotsalaisuuden päivää. Päivä on erittäin tärkeä meille suomalaisille. Juhlimme Suomen kaksikielisyyttä ja meitä muistutetaan siitä, että Suomessa kaikki saavat puhua omaa äidinkieltään.

 

Jag vill passa på att å hela regeringens vägnar önska Sveriges nya ambassadör Nicola Clase välkommen till Finland. Det kulturella utbytet och starka samarbetet mellan våra länder har alltid varit viktigt. Samarbetet mellan Sverige och Finland står på en stadig grund, även om det ute i världen blåser hårda vindar. Idag, på Svenska dagen, är det viktigt att minnas den historia som Finland och Sverige delar och det faktum att Sverige verkligen är vårt närmsta grannland – såväl geografiskt, historiskt som kulturellt.

 

Att ni i Varkaus i dag avtäcker en minnesrelief av den svenska mångkonstnären Evert Taube är ett tydligt exempel på hur mycket svensk kultur har betytt och fortsättningsvis betyder för oss finländare. Jag själv älskar Evert Taubes vackra visor och det går inte en midsommar utan Sjösala vals. Då mina flickor var små läste jag till exempel många av Astrid Lindgrens böcker för dem.

 

 

På Svenska dagen uppmärksammas inte bara vårt lands tvåspråkighet utan vi påminns också om det svenska språkets ställning i Finland, såväl nu som i framtiden. Som alltid då det gäller framtiden skulle det vara bra med en kristallkula. I avsaknad av den får vi ty oss till det vi vet idag och det vi kan anta om framtiden. Men för att kunna spåna framåt, måste man först känna till historien.

 

Svenskans ställning i vårt land skulle inte vara så stark som den är idag om inte vi hade den historia vi har. För 140 år sedan (år 1880,) var den svenska befolkningens andel av hela Finlands befolkning ca 15 %. I dag är finlandssvenskarna kring 5,2 % av befolkningen. Den här utvecklingen beror i första hand på att antalet finskspråkiga och tvåspråkiga finländare ökat år för år medan antalet finlandssvenskar t.o.m. något minskat med åren.

 

År 1917 då Finland blev självständigt var finlandssvenskarnas andel ca 11 %, i antal ca 341 000. När grundlagen skrevs enades man om att landets nationalspråk skulle vara finska och svenska. Då skall vi komma ihåg att under den tid då Finland var en del av Sverige fram till 1808 – 1809 års krig, så var svenska det administrativa språket i landet. Det språk som landets myndigheter använde och det språk som lagstiftningen i landet var skriven på.

 

Under ryska tiden var svenskan likaså länge det dominerande språket och faktiskt så sent som 1902 fick finskan ställning som officiellt språk tillsammans med svenskan. Ännu vid sekelskiftet var det normalt att lagar skrevs på svenska och sedan översattes till finska. Den första lagtexten på finska torde ha kommit till först år 1906. 

 

Detta bästa vänner, förtäljer historien. Svenskan har en mycket lång historia som samhällsbärande språk i vårt land, något som ofta glöms bort i dagens samhällsdebatt.

 

När vi senast förnyade grundlagen år 2000, rubbades inte svenskans ställning som nationalspråk. Däremot skrevs vissa paragrafer om i en modernare tappning. År 2004 fick vi en ny språklag, som är mycket bra. Problemet har närmast varit att våra myndigheter inte alltid klarar av att tillämpa den i praktiken.

 

Vi kan alltså säga att svenskans ställning rent juridiskt är mycket stark i Finland. Nationalspråksstatusen bäddar för det.  Det är också rätt att erkänna att det är få minoriteter i världen som har en så stark ställning som finlandssvenskarna. Därför ses Finland i internationella sammanhang ofta som något av en förebild för många språkliga minoriteter i världen, något vi ska vara väldigt stolta över. Med andra ord så har vi ett utmärkt utgångsläge för svenska språkets ställning såväl nu som i framtiden. Trots detta finns det dock en del orosmoln.

 

År 2018 uttryckte Europarådet kritik gällande språkklimatet i Finland. Dessutom har justitieministeriets senaste språkbarometrar visat att det finns utmaningar med språkklimatet i vårt land. Detta är något som regeringen tar på största allvar. Ett av målen i regeringsprogrammet för regeringen Marin är att utarbeta en ny nationalspråksstrategi som också tar sikte på att trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken och förbättra språkklimatet. Detta arbete är nu i full gång och målet för arbetet är att garantera rätten att få service på finska och svenska samt hitta lösningar till hur man bättre skulle kunna tillgodose de språkliga rättigheterna i vårt land.

Förutom nationalspråksstrategin har justitieministeriet också den här veckan lanserat en kampanj för ett bättre språkklimat. Kampanjen ”Eget språk – Oma kieli” kommer att synas och höras i skolor, läroanstalter och arbetsgemenskaper runt om i Finland i november och december 2020. Kampanjen är viktig eftersom den har som mål att öka förståelsen och känslan av samhörighet människor emellan. Det är viktigt att var och en har möjlighet att uttrycka sig på sitt eget modersmål, eftersom modersmålet är en stor del av vår identitet. Jag är glad över att Tim Sparv, kapten för Finlands herrlandslag i fotboll Huuhkajat, medverkar i vår kampanj. Han är en viktig förebild för många unga finländare och därför är det väldigt viktigt att han i kampanjen betonar att man speciellt som ung ska våga prata det andra inhemska språket – man behöver inte kunna ett språk perfekt för att kunna prata det.

 

Min ministerkollega, undervisningsminister Li Andersson torde gå närmare in på utbildningens betydelse för det svenska språket i Finland, men jag vill passa på att säga att skolan är av yttersta vikt. Det är självklart att man också i framtiden ska kunna få gå i skola på såväl finska och svenska i Finland, och att man via bland annat språkundervisning, språkduschar och språkbad ska kunna öka såväl förståelsen som kunskapen om de andra språkgrupperna i vårt land. 

Haluan toivottaa teille kaikille oikein hyvää ruotsalaisuuden päivää.

Glad svenska dagen!